Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549 STRIDEN OM KRISTI GUDOM.
x
gad att säga, att bela Pauli verldsåskådniug concentrerar sig
i antithesen: menniskan Adam och menniskan Kristus.
Såsom genom en menniskas öfverträdelse — heter det — de
månge döde äro, så är det genom en menniskas Jesu Kristi
nåd som Guds nåd uppå de många öfverflödat; såsom döden
regerat genom den ena menniskan Adam, så skall lifvet
herrska genom den ena menniskan Jesus Kristus; såsom för
en menniskas öfverträdelses skull det kom till en
förkastelsedom öfver slägtet, så har genom en menniskas rättfärdighet
slägtet kommit till lifvets rättfärdiggörelse (Rom. 3); det är
en menniska, som gifvit sig till återlösare för alla och blifvit
Guds och menniskors medlare (1 Tim. 2: 5); det är slutligen,
säger Paulus, genom en man, som Gud skall i rättfärdighet
döma verlden (Apost.-G. 17: 31), och Johannes-evangeliet
förklarar i enlighet härmed, att det är en menniska, som
hört af Gud och förkunnat för menniskorna de eviga
sanningarne (Joh. 8, 40). Haltlösheten af de ortodoxes vanliga
undflykt, att Kristi Gudom här underförstås, ehuru den med
tystnad förbigås, måste äfven af den enfaldigaste künna inses,
åtminstone när det är fråga om Kristi præexistenta tillstånd.
Ty i detta tillstånd skall ju, enligt de ortodoxas lära, Kristus
vara Gud och icke menniska. Ingen mensklig natur kunde
således der "undanskymma" Gudomen. l)
Med ådagaläggandet, att Kristi præexistens icke lemnar
något stöd för antagandet af hans gudom, är dock
kristolo-giens problem icke löst mer än till hälften. För dess
fullständiga lösning fordras äfven att man uppvisar, att, enligt
Nya Testamentet, Kristus icke är blott en menniska, utan
sjelfva ideal- eller universal-menniskan. Först derigenom kan
man i någon mon förstå och för sig förklara den betydelse
i och för mensklighetens bela andliga lif, som Nya
Testamentet tillägger Kristus.
Läran om Kristus såsom ideal- eller universal-menniskan
finnes klarast uttalad af Paulus och sammanhänger på det
närmaste med den redan omnämnda motsättningen emellan
Adam och Kristus, hvari den Paulinska verldsåsigten koncen-
V. Rydberg, p. anf. st. ss. 255 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
