Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND, FRANKRIKE. OCH SVERIGE. 427
den sålunda tillkomna förbittringen mot Tyskland i så
väsentliga stycken berott på en skef och tillkonstlad uppfattning,
just derför, att Sverige eger sä ringa verklig anledning #tt mot
Tysklands folk eller styrelse hysa hatfulla känslor, derför tro
vi oss hafva skäl för det antagandet, att en reaktion skall
inträda i det allmänna tänkesättet, så snart stridens buller
saktats och den verkliga karakteren af detta krig blir
fullständigt känd. Det har redan visat sig, huru en stor del af
de bittra omdömen, som här uttalats öfver Preussarnes
krig-föringssätt, behandlingen af de franska fångarne o. s. v., måst
tagas tillbaka efter inhemtande af säkrare underrättelser. Det
är oförnekligt, att ännu qvarstå några ganska svåra
anklagelser mot den tyska hären och mot Bismarck: förstörandet af
Bazeilles är en af dessa skräckscener, som visserligen kunna
förklaras af stridens hetta, men som dock befläcka ett krigs
minne, och cirkuläret om mobilgardets behandling torde
knappast kunna försvaras dermed, att Preussarne ville sätta en
gräns för maroderande fransmäns oordningar; det blir just
tillföljd af de deruti uttalade grundsatser ett hån mot folkens
rätt till sjelfförsvar. Men ett helt krig bedömes icke efter
enstaka företeelser, och talrika underrättelser hafva ju redan
gifvit vid handen, att på det hela den tyska hären
upprätthållit ön disciplin, som väckt äfven Fransmännens beundran.
Att denna här under strid i fiendtligt land pålägger krigsskatter,
kan väl ingen rimligtvis klandra. Att bland 750,000 man finnas
individer, som begå brott, kan icke väcka någon förvåning. Det
fruktansvärdaste är, att ingen disciplin, ingen allmän bildning hos
manskapet, ingen mensklighet i grundsatserna kan komma att stå
profvet, om detta krig blifver ett verkligt folkkrig från
Frankrikes sida, eftersom då inga af de regler och lagar, i hvilka
civilisationen sökt binda krigets demoner, längre kunna å
någondera sidan respekteras. Men om detta, krig öfvergår till
ett fullständigt folkkrig, en strid på lif och död om sjelfva
existensen, — hvem bär då skulden, hvem har då rätt till
våra sympathier?
Vi äro dermed inne på en belt annan fråga än den om
bedömandet af stridens uppkomst och allmänna betydelse. Det
faller ju också ~ alldeles af sig sjelft, att nu sedan rolerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
