Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 TYSKLAND, FRANKRIKE OCH SVERIGE.
saknat denna delarnes sunda sjelfverksamhet, som är vilkor
för en fredlig frihetsutveckling, och dejt hade under
revolutionen i ett ögonblick förstördt allt det sken af autoritet, som
inom landet bestod, utan att kunna upprätta en ny autoritet
på varaktiga grundvalar. Det franska folket hade genom
guil-lotinen och emigrationen upphäft all klass- och
ståndsskill-nad, men var med detsamma också sjelft söndersmuladt i en
oorganisk massa af individer, som icke ville och icke förstodo
någon naturlig ordning och lydnad för lag, och derför
slutligen måste underkasta sig en onaturlig despotism. Inom det
tyska folket har deremot aldrig funnits någon dylik ohjelplig
söndring mellan samhällsklasserna; det arbetar sakta men
säkert på den sociala organismens förbättrande och ombildning;
det kan skilja mellan förtryck och laglig myndighet, och det
har derför lätt att i sitt inre hejda despotism. Men det har
också framför sig att utföra det arbeta, som Frankrike hade
undangjort: det måste finna och utbilda en stats enhet för all
den rika mångfalden af provincielt och kommunalt lif.
Tyskland har m. e. o. flera vilkor för en verklig frihet än
Frankrike egde; det är derför också mindre i fara att duka
under för frestelsen att söka sig ersättning i eröfringar utåt.
Dess herrskare åter hafva så mycket att göra, för att fullborda
enhetens verk, att de svårligen kunna hafva varaktigt intresse
för strider med sina grannar.
Skulle man nu också häremot vilja invända, att just
svårigheterna vid sjelfva denna statsbildning kunna framkalla ett
behof af oupphörliga krig, för att hålla nationen tillsamman,
så fins det likväl ännu något annat uti Tysklands
samhällsskick, som lofvar att deremot erbjuda ett hinder af största
betydenhet. Den tyska hären har visat sig vara ett
förfärligt redskap, lika kraftigt till anfall som till försvar; men
hon är dock till sitt väsen någonting annat än de franska
härar voro, som i böljan af detta århundrade bildade kär*
nan af Napoleons makt. Den tyska arméorganisationen
griper på ett alldeles särskildt sätt in i folkets hela lif; den
tager utan skoning all medborgerlig kraft i anspråk, och den
kan derför omöjligen vara fri från inflytande af de krafter,
som inom hvaije samhälle oemotståndligt verka i fredlig rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
