Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND, FRANKRIKE. OCH SVERIGE. 409
var för Frankrikes politici ett bevis på svaghet eller
öfvergifvet ädelmod. Österrike kunde få betrakta sin historia före
Sadowa såsom en afslutad lefnad och begynna att skapa sig
ett nytt samhällslif på andra grundvalar; men Frankrike ville
icke af detta nederlag anse sig besegradt, och det fasthöll
ännu* som ett lifsvilkor fordran på den "maktställning i
Europa", hvilken icke längre kunde bestå med ett enigt Tyskland*).
Men om man nu, såsom oss Svenskar höfves,
opartiskt, och utan att af någon annan hänsyn låta sig förvillas,
tager detta politiska program i skärskådande, kan väl
omdömet utfalla annorlunda, än att det stred mot den oafvisliga,
rätt, sora det nationela oberoendet eger att åberopa? Man
må aldrig så mycket ömma för Würtembergs, Bäjerns och
Sachsens sjelfständighet, det vore dock en egendomlig
för-blindelse, om man ej ville erkänna, att just Frankrikes försvar
för denna sjelfständighet var den dödligaste förolämpning, icke
blott mot Preussens regering och Tysklands hela folk, utan
till och med mot dessa af Frankrike försvarade riken sjelfva.
Man må aldrig så mycket orda om, att Frankrike här förde
den europeiska jemvigtcns talan, det skulle dock förråda en
alltför litet högsinnad uppfattning af historiska företeelser,
om man icke erkände, att Tyskland och främst Preussen hade
rätt just emot denne taleman, och att Tyskland måste
bestrida en sådan jemvigt, såsom uppvuxen ur våld och grundad
på ett hån mot dess heligaste rättigheter. Det gäller här
att betrakta de politiska motsatserna ur en högre synpunkt
än den, som vanns från Dybbölskansarnes ruiner, eller som
uppkommer af en för öfrigt berättigad förargelse öfver
något tysk-tyskt skräfvel.
Historien har något att om dessa motsatser berätta,
hvilket, såvidt det gifves ett sammanhang mellan forntid och
nutid, kastar ett klarare ljus öfver den nuvarande situationen,
än någon karakteristik af Bismarck och den Preussiska
eröf-ringspolitiken. Hon lär oss otvetydigt, att vi här stå inför
*) I dessa sista dagar hafva några tidningar begynt säga, att
Frankrikes folk var alldeles främmande for denna politik och den
deraf fostrade chauvinism. Vi bedja dem blott läsa sina egna
relationer om krigets popularitet under Juli månad i Frankrike.
Favre har sjelf i sin rundskrifvelse påmint, att han yttrat sig emot
kriget umed risk af sin popularitet".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
