Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND, FRANKRIKE. OCH SVERIGE. 405
sen med större utsigt till framgång öppnade sina anfall på
det gamla systemet, och att strax före det franska kriget frågorna
om förvaltningens och folkskoleväsendets ombildning fingo
allt större betydelse. De män, som före 1864 hånade det
konstitutionela lifvets alla grundsatser, regerade utan bifall af
representationen, skaffade sig penningar utan skattebevillning,
och organiserade härar utan eller emot lagen, de vunno till
sist ett storartadt mål, som skaffade dem förlåtelse äfven af
deras motståndare; men sedan segerruset var öfver, begynte
tydligen principstriderna ånyo och leddes från det liberala
lägret med både sans och kraft. Eulenburg har icke stått
-sig mer ån jemt i striderna om reformen af sjelfstyrelsen å
landsbygden i krets och kommun; v. Mühlers ecclesiastika
godtycklighetssystem röner inom landtdagen och pressen en
kritik, som föres af anseddare män än han; v. derHeydthar
fått;vika, och junkrarnes parti hadfe ingen financiel capacitet
att bjuda i hans ställe, utan måste inrymma platsen åt den
liberalare Camphausen. Man torde med ett ord vara berättigad
att säga, det en fortsatt fredlig utveckling äfven här skulle
hafva ledt till jemförelsevis goda resultat.
Man skall måhända beskylla oss att hafva tecknat dessa
utsigter i allt för ljusa färger, och utan tvifvel kan den, som
för Bismarcks skull hatar allt hvad med honom har att skaffa,
lägga mörka och hotande skuggor öfver dessa dagrar. Men
vi hafva ansett, att då det blifvit modesak att fördöma och
förtyda allt det som sker och kommer att ske inom Tyskland,
hör ock något vitsord medgifvas åt det goda, som verkligen
skett och kan ske i detta land. Då det är så lätt att
i hjerta färger skildra Preussens och Hohenzollerska
husmaktens traditionela våld- och rofpolitik, bör ock något afseende
fästas icke blott på den verkliga inre styrka, som samma
regeringssystem gifvit åt Preussens stat och folk, utan äfven
på de företeelser, som öppna utsigt mot ett bättre samhällsskick.
Hos oss, vi bekänna det öppet, bor också en stark
benägenhet att helsa hvarje framsteg inom den nya statskroppen
med den innerligaste glädje. Anledningarna till farhågor äro
många och stora, men hvar funnos icke do vid omhvälfningar
Svensk Tidskrift. V höft. 1870. ’27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
