Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TYSKLAND, FRANKRIKE OCH SVERIGE.
ner. Men hvilken sjelfständig stat i Europa är väl Tysklands
naturliga bundsförvandt, om icke Sverige och Norge? Hvilket
folk har med Tyskland gemensamma intressen, om icke vi, som
i norden utgöra förmur och skydd mot den asiatiska
invasionen i Europa? Och slutligen, hvilken af Europas smärre
nationer har väl i sjelfva verket så litet att befara af Tyskland,
som just Sverige och Norge? Vi ,äro ju af alla Tysklands
grannar de,x som vid den inbördes samfärdseln hafva minsta
skäl att rädas för någon besmittelse af specielt tysk
nationalitet, och de, som erbjuda de minst svaga punkterna för en
preussisk eröfrares anfall. Yåra ideela såväl som materiela
gränser äro naturliga och skarpt uppdragna mot den
tillväxande stormakten; vi hafva intet hemtyskeri i vårt inre och
intet halftyskeri på våra gränser; vi äro väl temligen
blottade på utanverk, men vi hafva också inga falska positioner
att skydda, inga halfsvenska landsträckor att mot Tyskland
behålla. Vi äro genom vårt läge, såväl som genom vår
historia, helgjutna stater. En förmån, som i dessa tider icke
nog högt kan uppskattas, men som också för oss innebär
en stark maning att åtminstone icke på konstlad väg låta
åstadkommas, hvad sjelfva vår ställning icke kan ingifva, —
misstro och motvilja mot landet söder om Östersjön.
Också måste det, i sanning, för den, som tänker sig
endast ett årtionde tillbaka, förefalla hardt nära som ett
underverk, att en sådan stämning mot Tyskland som den nu
ofta uttalade kunnat få insteg hos vårt folk. Fiendtlighet mot
Tyskland skulle af våra bildade klasser för några år sedan
hafva betraktats nästan som en orimlighet; och den stora
massa, hvars politiska system hufvudsakligen bygges på den
fosterländska traditionen, har deruti ännu mindre kunnat finna
något frö till förbittring mot detta land. Det är snart tre
och ett halft århundrade, sedan i Sverige hördes något rop
af nationalhat mot tyskar, och detta gällde då blott några
öfvermodiga krämare; det behöfdes ej mer än er\ eller två
generationers handelsfrihet för att utplåna detsamma. I stället
hafva vi sedan med Tyskland haft stora historiska minnen
gemensamma, de krigiska bragdernas och de ideela segrarnes
minnen; vår störste konung förskaffade sig ära och välsig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
