Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
v sVENsK HÄFDATECKNING.
blott återtog Ingermanland och Kexholms län utan ock ryckte
till sig andra Sveriges eröfringar, detta blef oupphörligt
åbe-ropadt och begagnadt såsom retmedel." Således om vi — ty
moralen gäller äfven oss 5) — om vi hafva svårt att fördraga,
det ryska flaggan svajar på Åland och att Finland blifvit
bundet vid det stora despotiska väldet, och om vi följaktligen
ville se vår hufvudstad betryggad genom Ålands återvinnande
och Finland återskänkt åt friheten, så vore detta ett
oberättigadt rysshat och vi borde i stället förebrå oss, att hafva
herrskat vid Newa, och låtit våra trummor ljuda i Moskva!
Ännu från en annan sida sedda synes osr Fryxells
berättelser — i deras sednare delar — föga lämpade att sättas
, i handen på Sveriges ungdom, ännu mindre, hvad
uppfostrings-komitéen år 1823 yttrade om första delen, vara "afpassade
efter den spädare barndomens fattningsförmåga." Vi åsyfta
det stora och betydande utrymme, förf. gifvit det skabrösa
elementet. Han säger, att framställningen af Fredriks
lefnadssätt varit honom en motbjudande pligt. Men huru en
allvarlig häfdatecknare vidrör ett sådant ämne, då det ej kan
undvikas, derpå lemnar Malmström (II. 25) exempel, då förf.
deremot ständigt och utan nödtvång gör anspelningar på
osedliga kärleksförbindelser 6) och behandlar särskildt k. Fredriks
förhållande med en motbjudande omständlighet och i en stil,
som här icke är blott lös, utan nästan lösaktig. Förf. an-
5) 33.269: "Detta egentligen på 1730-talet rätt utbildade
rysshat, har utöfvat och utöfvar ännu i dag stort inflytande på
fäderneslandets öden."
6) Så omtalas 34.88, att riksrådinnan de la Gardie", i hög
grad angenäm och behaglig, oaktadt nu fyllda 40 år, derjemte
qvick, liflig, häftig, lidelsefull" enligt smygskrifter haft
förbindelser med en ung Sture, sedan medCasteja. Likadana
misstankar utspridas om fröken v. Liewen. — Sid. 71 talas om Carleson
— såsom "ett löst rykte ville veta genom sin syster olofligt
befryndad med Carl Gyllenborg." — Hvad rörer det Sveriges
historia, att Adolf Fredrik (37 .4) icke blott haft böjelse för en fröken
Aderkas vid modrens hof utan "lär ock såväl förut som efteråt
hafva underhållit några olofliga kärleksförbindelser"? —
Hvarföre skall den för sin menniskokärlek bekanta grefvinnan de la
Gardie på Sjö vanryktas? (38.9). Hvarföre skall Erik Benzelius
och dertill på de lösaste grunder framställas såsom i sin
ungdom en "jungfrupilt?" (38. lf)). Allt detta tyckes vara
beräknad-på en smak, som lika väl kan tillfredsställas af våra sämre
tidningar och framlör allt af deras polisreferater.
’) Detta omdöme kan synes hårdt och vi måste derföre
besvära med några citater. 34.5 och följande beskrifves, huru Hed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
