Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
8 vEN sK HÄFDATECKNING.
341
till sitt väldes befästande få på sig så lång tid som möjligt,
innan ständerna ånyo sammanträdde.4) För öfrigt anser förf.
den omständigheten, att af de ledande männen kort förut
uttalats åsigter gående ut på lagliga formers åsidosättande, då
det gällde att straffa politiska motståndare, — åsigter, som
tyvärr ofta under frihetstiden både förr och sedan uttalades
och tillämpades, — förf. anser den omständigheten vara
tillräcklig grund att såsom äkta antaga ett document, hvilket,
fast det bär alla tecken af att ej kunna vara en offentlig
handling, dock utgifves att vara en paragraf af en instruktion för
Sveriges generalissimus, utfärdad af någon sekreta utskottets
afdelning, "kanske dess sekretissimum", såsom förf. ånyo tillägger.
Denna paragraf lyder enligt förf. (sid. 200):
hän-detee vid kronprinsens uppträdande på thronen något
uppror blaJtd allmogen , yppas, skall enligt regeringens
föreskrift generalen oförtöfvadt ditsända preussiska 5) trupper
och rörelsen med makt och väld dämpa. Sällan tändes
dock något sådant uppror utan att män af anseende, adel
eller andra förmögna ståndspersoner inverka på allmogen.
Men ehuru man känner både, hvilka dessa anstiftare äro,
och deras delaktighet i brottet, så veta de dock vanligtvis
att genom i förväg iakttagna försigtighetsmått och
sedermera genom slingringar och rättegång sundflykter ställa så
till, att de sjelfva och deras bof stycken icke kunna i ljuset
framdragas och man får således öppet hugg endast mot
dem> som blifvit på färsk gerning gripna. "Fördenskull
och emedan för fäderneslandet och för hvar redlig svensk
4) Så skönjer förf. vådliga planer deri, att riksdagsbeslutet af d.
14 Dec. 1747 utsatt tiden för nästa sammanträde till Sept. 1751, sål.
VjA år för sent, alldenstund riksdag borde sammanträda i Januari
hvart tredje år och således i Januari 1750. Men så tolkades ej
bestämmelsen om "hvart tredje år" och "Januari" såsom
mötestermin — var kommen ur bruk. Riksdagsbeslutet d. 14 Dec.
1734 t. ex. utsatte nästa möte till d. 15 Maj 1738. — Victøtre behöfde «
riksdagsbeslutet ej upprepa regeringsformens bestämmelse ang.
ny regents thronbestigning. Då Fredrik aflidit, besteg Adolf
Fredrik också genast thronen, och aflade sedan, men före
kröningen, en ny af ständerna fordrad konungaförsäkran. —
Riksdagsbeslutets föreskrifter om åtgärder vid hendtligt anfall ären
obetydlig dragning af regeringsformens § G.
5) "Märk preussiska, utländska, icke svenska!" utropar förf.
i noten.
Svensk Tidskrift. V haft., mo. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
