Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
SVEN8K HÄFDATECKNING.
löst som de öfriga. En förf., som icke kan anföra bättre
skäl för sin uppfattning borde ej mot annorlunda tänkande
vetenskapsmän använda sådana uttryck, som att de "utspridt
osanna uppgifter" och "förtegat, att statsskicket hade en
ehuru icke öppet uttalad, dock bestämd inre riktning till
medborgerlig jemnlikhet."
I denna riktning skall väl emellertid också "den ärorika
strid till försvar för sanning och rättvisa" blifvit förd,
hvilken borgareståndet (38. 67) säges under frihetstiden hafva stridt,
så framt man får sluta af hänvisningen till 33. 200 f.
"Borgarne — heter det der — "kämpade i förening med adel och
prester mot böndernas försök att inskränka den nyvunna
friheten" 2) — "i förening med prester och bönder mot adelns
privilegier." Detta är sannt, men visar blott, huru under
frihetstiden hvaije stånd sträfvade att utvidga egna rättigheter,
gerna på medstånds bekostnad. Eller kämpade icke äfven
adeln i förening med prester och bönder för
skråprivilegiernas inskränkning? Endast såvidt borgarne varit benägna till
egna privilegiers uppoffrande, hade de framför medstånden
kunnat göra anspråk på beröm för upplysning och ädelmod.
Men huru envist försvarade ej borgareståndet i frihetstidens
början skråprivilegierna, och år 1772 höra vi ståndet, med
anledning af karelska bönders begäran att få anlägga
sågqvar-nar och sälja timmer till ryska städer, bittert klaga, att
härmed dess rätt skulle kränkas. "Om—säga borgarne—den ene
medborgaren finge utan undantag blanda sig i den andres kall
och näring, arbete och handaslöjd, då vore ej skilda
rättigheter, då egde inga större eller mindre friheter rum, då vore
det helgade privilegienàmnet försvunnet och då yppade sig
närmast det naturliga tillståndet, som föregick samhällens
upprinnelse."
Med den tredje stora grundsatsen, förf. tror sig hafva
funnit i frihetstidens statsskick, nemligen den af de skilda
ståndens hopsmältning till politisk samverkan, synes det ej
vara synnerligen bättre bevändt. Förbiseende det vigtiga för-
2) Eller såsom vi skulle vilja uttrycka det: "för de högre
stålidens regeringsmakt."
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
