Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
SVEN8K HÄFDATECKNING.
ärenden. Noga taget låg missförhållandet i den grundsats,7)
som antog det ännu okunniga bondeståndet vara likberättigadt
med de trenne andra. Dock grundsatsen var felaktig blott
relativt, nemligen så länge Sveriges allmoge qvarblef på sin
dåvarande låga ståndpunkt, men den var sann absolut taget,
nemligen med afseende på den jemnlikhet, som en gång
framträder i samma mån kunskaper och bildning hinna framtränga
till alla stånd och folkklasser."
Man finner, att det likberättigande mellan stånden,
hvilket förf. upptäckt i "regeringssättets anda" och förut prisat,
nu hvad bondeståndet beträffar af honom ogillas, åtminstone
"relativt" d. v. s. tillsvidare, och att ban uppsätter
kunskaper såsom vilkor för böndernas deltagande i afgörandet af
svårare ärenden. Skada blott, att ban icke fullt klart
angifver, huru mycket de böra kunna, för att handlägga
financi-ella och diplomatiska ärenden. "Personer — säger han, sid.
239 — "som icke kände fäderneslandets än mindre de andra
europeiska staternes läge, styrelse och historia, personer, som
icke ens kände de fyra enkla räknesätten, personer, bland
hvilka de flesta med möda kunde läsa skrifvet, mäktade icke
bedöma de mera invecklade ärendena, aldraminst
förhållandet till främmande makter."
Låt vara, att bönderna på de anförda eller andra skäl
med mer eller mindre rätt blifvit uteslutna från inflytande på
statens vigtigaste ärenden; om någon djerfvare tillämpning af
folksuveränetetens grundsats i denna än i andra republikanska
författningar torde, såsom man finner, ej vara skäl att tala.
Det är ej öfver folkviljans allsmäktighet inom detta statsskick
man har fog att klaga. Men det oaktadt, — och just
derföre att sådana uttryck som "folket, d. v„ s. ständerna" (sid.
afsigt har nog äfven i detta fall inverkat. En af adelns ledare,
kammarh. Essen, anförde 1772 såsom skäl att icke låta bönder
mot grundlagen få deltaga i granskning af vissa ärenden, som
hörde till sekreta utskottet: "Bondeståndet går steg för steg
fram att omsider främst få fatta uti riksstyrelsen. Dess
ledamöter äro redan vid riksdagarne de friaste och icke bundne
hvarken under ed eller ansvar. Kommer det till väldet, lärer en hvar
finna hurudana följderna kunna blifva."
7) Hvar finnes denna grundsats uttalad? Åtminstone ej i
riksdagsordningens bestämmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
