Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291 ÄR DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN EKLEKTISK?
den ändliga verlden finner anledning att söka eri förklaring
af henne. Just derföre, att det ändliga är en
motsättnings-enhet kan det icke ur sig sjelft förklaras, utan behöfver en
förklaringsgrund. • Men gifver man nu åt förklaringsgrunden
samma bestämningar, som gjorde det behöfligt att förklara det
gifna, så behöfver förklaringsgrunden sjelf em förklaring. Den
anmärkta svårigheten afhjelpes icke derigenom, att man tänker
sig motsatserna inom den ponerade förklaringsgrunden stå i ett
annat förhållande till hvarandra, än de göra inom den
verklighet, som genom dem skulle få sin förklaring. Så länge
skilnaden icke består i något annat än en grad af ömsesidig
genomträngning, har man alltid qvar just denna egenskap af
grad, som gör en förklariug behöflig. Mer än till en viss
grad knnna åter de motsatta icKe genomtränga hvarandra
utan att motsatsen dem èmellari upphäfves. I sådant fall
skulle åter enheten icke längrè kunna betecknas såsom en
motsättningsenhet. Vår andra anmärkning angår yrkandet,
att det finnes en absolut subjektivitet, fastän denna blott i
förhållande till ett annat är verklig. Absolut kan
subjektiviteten icke vara utan att vara fri från allt beroende af annat.
Är hon detta, så måste hon äfven vara verklig i och genom
sig sjelf. Men i sjelfva verket är denna subjektivitet relativ lika
väl som objektiviteten, och då det icke finnes något annat
än dessa och deras förhållande till hvarandra, så finnes det
icke heller något annat än det relativa. Detta är åter icke
ur sig sjelft förklarligt, utan förutsätter ett absolut. Endast
genom angifvandet af en i sig sjelf konkret enhet kan man
undgå den svårighet, som här uppstår. Men en sådan enhet
är icke angifven derigenom, att man sammanställer de båda
motsatserna såsom båda tillhörande enheten utan att vara
fullt samstämmiga. Utan att bestämdt angifva, hvad enheten
i och för sig är, kan man icke ujidgå den dualism, som är
uttalad deri, att båda bestämningarne såsom nödvändiga äro
lika ursprungliga. Men den i och för sig varande enheten
är den rena verkligheten, och den konkreta enheten är den
fullständiga verkligheten. Från yrkandet på en rÄi och
fullständig verklighet kan man sålunda icke afstå. Men skall en
ren och fullständig verklighet finnas, så måste hon vara andlig;
ty kroppslig kan hon icke vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
