Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289 ÄR DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN EKLEKTISK?
han sknlle föras bort från det, som utgör hans eget af hor
nom först rätt framhållna föremål, den kpnkreta och lefvande
personen, Det är sålunda efter vår mening ett nedsättande
af kristendomen, som ligger i antagandet, att han är en
abstrakt spiritualism. Om ensidiga riktningar inom
kristendomen må sådant med skäl kunna sägas, men kristeudomèn
sjelf känner ingen abstrakt ande. Vidare anse vi det
härigenom vara ådagalagdt, att kristendomen, icke tänker sig
någon person, som i sig har någon naturbestämdhet, någonsin
kunna blifva ren ande. Men Gud är en ande, och hvad Han
är, det är Han af evighet.
Med frågan om Guds andlighet och evighet
sammanhänger på det närmaste det andra af de resultater, som vi vilja
göra till föremål för uppmärksamhet. Filosofien har att söka
den rena verkligheten, hvilken i och med sin renhet äfven
är den fullständiga verkligheten eller är all verklighet. Utan
uppfyllandet af dessa fordringar har hon icke löst sin
uppgift. Af det sätt, hvarpå det, som antages vara den rena
och fullständiga verkligheten närmare bestämmes, beror icke
blott hennes egen karaktär, utan äfven hennes förhållande
till den religionslära, med hvilken hon står i förbindelse. Om
t. ex. en till den kristna filosofien hörande filosofisk åsigt
sätter något annat i stället för d3t, som kristendomen satt
såsom den rena och fullständiga verkligheten, så är dem
emellan en strid på lif och död, äfven omx en formel
öfverensstämmelse i många stycken kan tillvägabringas. Om åter en
filosofisk åsigt i frågan om den rena och fullständiga
verklighetens uppfattning öfverensstämmer med kristendomen, så är
ingen väsendtlig strid dem emellan möjlig, äfven om många
och stora skiljaktigheter dem emellan i öfrigt kunna ega
rum. Derföre eger det resultat, till hvilket filosofen 1 detta
afseende kommer, ett allmänt intresse.
Den åsigt, till hvilken förf. sluter sig, är den s. k.
idealrealismen. Hennes uppgift är att ombilda det begrepp om
anden och det begrepp om naturen, som fört till dualism,
och att sålunda genom denna ombildning öfvervinna
dualismen. Naturen skall fattas från organismens, från det
lefvandes synpunkt. Anden skall åter fattas såsom stående i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
