Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är den Boströmska Filosofien Eklektisk?
Bröchner, H., Professor i Philosophi: Bidrag til Opfattelsen
af Philosophieiis historiske Udvikling. Kjöbenhavn.
P. G. Philipsens Forlag 1869.
För sin egen skuld kan en sådan undersökning, som den
i förevarande skrift meddelade, icke påräkna den större
bildade allmänhetens intresse. Hon åsyftar nemligen att till
ledning för dem, som vilja studera filosofiens historia, lemna
ett bidrag till denna historias filosofi. För att lösa sin
uppgift söker hon framställa de lagar, som bestämma fortgången
i filosofiens historia, och inom hvarje hufvudperiod uppvisa
den grundtanke, kring hvilken de särskilda filosofiska åsigterna
såsom bundna af vissa lagar gruppera sig till ett helt.
Vidare söker hon upptäcka sammanhanget mellan de särskilda
hufvudperioderna och målet för hela filosofiens utveckling.
Men huru främmande än en sådan undersökning må vara för
den, som icke egnat sig åt filosofiens studium, .så kommer hon
dock genom sina resultater i beröring med frågor, som
framför andra fordra ett allmänt intresse. Det är på ett par
sådana resultater, som vi här vilja rikta uppmärksamheten.
Hvarje filosofisk åsigt är en verldsåsigt. Medelbart eller
omedelbart har hon såsom sådan sin utgångspunkt i den
re-ligionsåsigt, som tillhör filosofens folk eller tid. Äfven denna
innebär och fordrar en viss verldsåsigt, och det religiösa
intresset fäster sig mer eller mindre vid den filosofiska
verlds-åsigten. Man väntar sig godt eller ondt af henne, allt efter
som hon öfverensstämmer med eller strider emot den åsigt,
som från praktisk synpunkt finnes tillfredställande eller på
grund af auktoritet antages böra gälla. Men med afseende
derpå, att filosofien såsom vetenskap har att söka det
väsendtliga i allt, lyssnar man mer eller mindre begärligt efter den
uppfattning, som filosofen har af det karakteriska i den
rådande religionsläran. Det resultat, till hvilket förf. i detta
afseende kommit är det första, som vi vilja framhålla.
Vi fråga sålunda, hvad förf. anser vara det karakteristiska
i kristendomen. Svaret finna vi i den jemförelse, som i sidd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
