Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
KRIGSHISTORIA.
han anträffade Kaulbars vid Ummeljoki och tog, sedan den
sednare blifvit afsatt, befälet öfver, de derstädes samlade
trupperna. Som kossackerna på flera ställen mellan Werälä och
Anjala gått öfver elfven, fruktade man att det vid sistnämnde
ställe befintliga stora magasinet skulle förstöras. Men genom
generalintendenten, öfverste Klingspors verksamhet och goda
anstalter bragtes det skyndsamt i säkerhet. Det var vid detta
tillfälle och af sådan anledning, som den sedermera för
Finland så olycksbringande krigaren vann sina geheralsepål etter."
Slutligen redogöres för de rörelser, hvarigenom Gustaf
III ändtligen afböjde den hela armén hotande faran, och
tillägges:
"Sådant var förloppet med den mycket omtalade
reträtten från Kaipiais. För rättkänslan är det upprörande att se
det sätt, på hvilket den ädle monarken, som genom sin
militäriska oduglighet varit den ursprungliga anledningen till det
skedda, nu utdelade straff och belöning. Klingspor och
Hamilton blefvo generalmajorer. För hvad? Den arme
Kaulbars, som varit ett offer för konungens oskicklighet och
Sieg-roths — skall man kalla det blindhet eller nedrighet? —föll
i onåd och ställdes för krigsrätt. Siegroth, som varit den
närmaste orsaken till den fara, i hvilken armén råkade,
undgick icke allenast allt ansvar, utan stod fortfarande i nåd."
Bitterheten öfver Kaulbars7 behandling gifver sig ännu
en gång luft, då hr M., efter omtalande af tien genom
konungens vållande förlorade, för C. A. Ehrensvärd lika
ärofulla som för krigets gång olyckliga träffningen den 24 Aug.
1789 i Svensksund, tillägger:
"Konung Gustaf III betedde sig denna gång ädlare, än
mot Kaulbars, samt begåfvade den för hans skull slagne
Ehrensvärd med segrens äretecken".
Uti inledningen till berättelsen om 1790 års krig yttras
om planen att flytta krigets tyngdpunkt till sjös, att, om man
ser saken från Gustaf ül:s synpunkt och tager krigskonstens
dåvarande utvecklingsgrad i betraktande, beslutet ej torde
kunna ogillas, men att örlogsflottan, och ej, såsom nu blef
fallet, skärgårdsflottan borde erhållit hufvudrolen.
"Armén, som i följd af tidens förvända strategiska
åsigter ej vidare ansågs kunna uträtta något, försummades för
sjömagtens skull, och inom den sednare tillbakasattes
örlogsflottan för skärgårdsflottans skull, hvilken sednare deremot
utan sammanhang med armén intet kunde uträtta, men lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
