Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SKATTSKYLDIGHET T7HDRR ROM. 219
gifva oss äfven åtskilliga vinkar om folkmängdens dåvarande
storlek och digerdödens härjningar.
Emedan peterspenningen i erkestiftet eriades med en
penning af hvar och en "som sjelf plöjde och sådde" och då det
är uttryckligen anmärkt, att innebyggarne i Helsingland,
Ån-germanland och Jemptland icke betalado denna skatt, så kunna
vi lätt beräkna minimum af de skattskyldiges antal inom
Upland och Gestrikland, då vi nu känna den af stiftet utgående
peterspenningens årliga belopp. För de 18 åren från och
med 1333 till och med 1350 utgjorde detta belopp 980 mrk
pgr, eller 544 mrk i medeltal för hvarje år. Då det i dessa
trakter räknades 8 penningar på örtugen och 24 örtugar på
marken, var det således 10,454 personer som under nämnda
tid betalat Rom-skatt. Detta skulle då angifva antalet af
hvad ^vi nu kalla "brukningsdelar1och möjligen äfven torp.
För närvarande är antalet invånare på landet i Upland och
Gestrikland ungefär 10 gånger så stort som antalet
brukningsdelar och torp. Om detta förhållande äfven egde rum
under åren närmast före 1350*), så skulle således
befolkningen i dessa båda landskap vid nämnda tid hafva utgjort
omkring 105,000 menniskor, hvartill vi böra lägga något för
städerna. Det är märkeligt, att antalet bönder och torpare
i Upland och Gestrikland år 1560 var 10,307 eller alldeles
detsamma som det synes hafva varit 200 år derförut **).
År 1721 torde folkmängden i dessa två landskap ej
synnerligen hafva öfverstigit 100,000; år 1750 var den något öfver
160,000***); nu utgör den 260,500 inv.
Men om folkmängden i det gamla Upland vid böljan af
år 1350 var föga mindre än vid slutet af Gustaf Wasas
regering och vid frihetstidens böljan, så skulle den dock före
årets slut blifva på ett förfärligt sätt förminskad. Man vet,
att den stora mansdöden under detta år anstälde en oerhörd
förödelse, men af de troligen öfverdrifna traditionerna kan man
icke bilda någon tillförlitlig statistik öfver dessa härjningar †).
Ett minimi-belopp för dessas storlek torde vi emellertid kunna
erhålla genom räkenskaperna öfver peterspenningen, hvilken,
såsom ett slags personel skatt, genom sin tillväxt eller
förminskning ahgifver folkmängdens förändring. Genom en för
denna fråga lycklig tillfällighet hafva vi särskilda qvittenser,
*) Torpens antal i dessa båda landskap, som nu uppgår till
flera tusen, var år 1560 icke fullt 500 ocn vid midten af
1300-talet troligen knappt så stort.
**) Forssell: ^Sveriges inre Hist." I: Bil. s. 24, 32.
***) Vet. Akad:s Handl. 1776 s. 49,60; jfr Hülphers "Gestrikl."
8. 11.
†) Reuterdahl "Svenska Kyrkans Hist." 2: 2. 134 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
