Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 SVERIGES 8KATTSKTI4DIGHET UNDER ROM.
senare falla visserligen bjertare i ögonen, men det vore dock
otacksamt att förneka de förra.
Sveriges skattskyldighet under påfve6tolen börjar vid
midten af det 12:te seklet med erläggandet af den under
Nicolai Albanensis härvaro beslutade Peterspenüingen, eller
Rom-skatten såsom den vanligen af folket benämndes. I?et är
intressant att se, huru påfven Anastasii skrifvelser visa, att han
ansåg Sverige först genom Nicolai verksamhet vara vunnet
för kristendomen, eller åtminstone att dennas seger först nu
vore fullständig *). Under de ,närmast följande hundra åren
omtalas knappt någon annan afgift från Sverige till Rom än
Peterspenningen. Men mot slutet af 13:de seklet, och ännu
mera under det 14:de, utkräfdes under flera olika skattetitlar
betydliga penningesummor. Att så varit förhållandet, har man
visserligen redan länge haft sig bekant; men det. är först
under de sista åren, som vi blifvit satta i tillfälle att närmare
lära känna summornas storlek och de många i sammanhang
härmed stående interessanta omständigheter.
I)e hithörande handlingarne funnos i Rom, men de voro
länge otillgänglige för protestantiske forskare. Genom ett
sammanstötande af flera lyckliga omständigheter fick slutligen
den berömde norrmannen P. A. Munch tillträde till
Vatikanens arkiv. Med vidsträckt lärdom och noggrann kännedom
af Nordens medeltidsförhållanden förenade professor Munch
ovanlig skicklighet i diplomläsning och en otrolig
arbetsförmåga. Trots alla dessa egenskaper skulle han dock icke
hufva kunnat i Rom uträtta något för vår historia, om han
varit svensk. Det var nemligen samtidigt med Munchs första
resa fråga om, att äfven en utmärkt svensk arkivforskare skulle
afresa till Rom för samma ändamål; man gjorde sig emellertid
på förhand underrättad, om han skulle få tillträde till arkivet,
men fick veta att detta på inga vilkor skulle lyckas. Det var
Roms svar på den landsförvisning, som i Sverige drabbat några
katholska qvinnor.
Professor Munch var två gånger i Rom. Först reste han
dit år 1858, och återvände på våren 1861. Andra gången
lemnade han Norge i April 1863, men dog redan den 25
*) Svenskt Diplomatarium (i det följande S. D.) 1: 56, 679.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
