- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
196

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

BIDBAG TILL GU8TAF IIES HISTORIA.

upp emot sin konung, deltogo många sedan i de två följande
årens krig, då en tapperhet ådagalades, hvars like historien
ej ofta sett. Ej mindre ärofullt kämpade svenske krigaren
20 år senare för Gustafs son, tills denne gjorde sig omöjlig.
Bet krigsbefäl, som då deltog i sin konungs afsättande, stod
i både blods- och begreppsfrändskap med det som gjort myteri
mot fadren.

Blott 4 år senare följde detsamma en till härkomst
utandning, en kronprins, som knappt hunnit att lära känna
sitt folk, ut i ett krig, som flertalet af princip eller fördom
ogillade. En af "1809 års män" vågade uttala sitt ogillande,
och blef hemskickad; en utmärkt krigare, en af de bästa
Sverige haft, vågade bryta mot ordre, intaga en position,
som ej var befalld; han hade så när mistat både tjenst och
lif. Och ingen gjorde om försöket. Men denne prins var ock
en man i ordets fulla bemärkelse, en handlingens man, en
bepröfvad krigare, som lärt både lyda och befalla.

Bland Gustaf III:s obestridligen stora talanger kunde ej
fältherretalangen vara, enär han aldrig förut varit i fält; i
slägten var den ej infödd. Men ett hastigt anfall mot
Fre-drikshamn skulle efter all anledning hafva lyckats, och då
hade sannolikt aldrig något myteri uppstått. "Blifva vi blott
sinnta, så går det nog" har en dalkarlssoldat i våra dagar
sagt,- och det gäller krigaren i allmänhet. Och sedan
myteriet börjat, hade stränga åtgärder mot några få troligen varit
tillräckliga att stäfia ofoget. Pålitliga män att stödja sig vid
saknades ej. Om Armfelt d. y., som i dessa dagar visade
mod, var för mycket afundad, om Stedingk var ung och
aflägsen, funnos Meierfelt, Siegroth, v. Platen att tillgå och
menige man i arméen.

Yi talade om begreppsfrändskap mellan 1788 och 1809.
Bland Anjala-männen funnos några få förrädare, som ville
skilja Finland från Sverige. De öfriga åsyftade att tvinga
konungen till riksdag, och framkalla en inskränkning i
konungamakten, kanske konungens afsättande. Underhandlingen
med fienden, det värsta af allt hvad de verkligen gjorde, och
det olyckligaste för dem sjelfva, var beräknad endast som
medel. Man synes ha trott sig fä gå, under hertig Carls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free