Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL GUSTAF 111:8 HISTORIA. 189
NftppligeD skulle konungens förtrogne statssekreterare varit
smickrad af att ställas bredvid folkskalden såsom "gyckelmakare".
Framställningen af nämda riksdag är bland det vigtigaste
i denna fierde del, och ej utan nya drag. Så bevittnar
Fersen sjelf, att försök i början gjordes af främmande makter
att inblanda sig i riksdagsärendena, och att personer funnos,
som ville låna sig dertill, hvaribland äfven ett riksråd; och
att i åtskilliga frågor visade sig, särdeles inom adeln, spår
till motstånd mot regeringens vilja. Gyllensvahns beteende i
klassifikationsfrågan saknade ej sympatier; Fersens försök
att bevara ständernas rätt öfver banken och att bevaka
bankens rätt vid realisationen, var ej ett enstaka uttryck af en
nyvaknad håg för kontroller mot konungens och hofvets
maktlystnad; ehuru visserligen nämnda försök äfven här framstår
mest, och i all sin detalj, till en del ny. Om Fersen har
nyttjat till konungen sådana ord han sjelf berättar, så har
tidigt nog en varning gifvits om sjelfrådighetens följder, men
förgäfves. Är i allmänhet hans framställning sann, och ej
allför mycket efteråt tilldiktad, så har det nya styrelsesättets
öfvergång till det sämre, och dermed dess impopularitet,
begynt tidigare än man vanligen antager.
Riksdagen 1778 var ej uteslutande ett komplimentsmöte.
Den hade sina bistra stunder; den företer flera misstag å
regeringens sida, utgående just från hågen att leda och styra,
från och med talmännen, hvilka mottogo skriftliga och
muntliga ordre, till och med riksdagsmän af alla stånd och klasser;
att leda medelst befallning eller lockelse. Och den styrdes i
allmänhet mindre väl, af föga skickliga verktyg, och nedlade
månget frö till missnöje för ögonblicket eller för framtiden.
Bland annat framstår här, hvad ock i handlingarne
visar sig som nytt, att lagutskottet arbetade, ej blott voterade,
ståndsvis; att presteståndet afböjde en förändring i sättet för
biskopsval, såsom ledande till godtycke, äfvensom förslaget
till en särskild Jehovah-orden för presterskapet; att frågan
om religionsfrihet mötte hos presterna ett oböjligt motstånd.
Bland skälen härtill uppgaf Fersen för konungen sjelf, att
man misstänkte honom att vara böjd för katholicismen;
Fersen trodde ej sjelf derpå, ty han visste alltför väl, att ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
