Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDBAG TILL GUSTAF HES HI8T0BIA.
187
skandalen, och derföre vittnar om moralisk förslappning. Nog
har historien vigtigare, lärorikare saker att förtälja, värdigare
vär tids prisade bildning. — Om nn Fersen gifver styrka åt
de gamla misstankarne, det må hvar och en döma efter
behag; oss har egentligen blott en omständighet af vigt
förekommit, nemligen Fredrik den stores inblandning, hvars
möjliga följd, Svenska Pomerns förlast, konungen i rättan tid
afböjde.
Vi vilja ej heller utbreda oss öfver andra mera eller
mindre beslägtade ämnen, om nationaldrägten eller
"national-maskraden"; om hertig Gari i kortkonungs drägt såsom kung
Salomos efterträdare i frimureriet; om båda hertigarnes
mätresser; om vistelsen på Gripsholm, med dertill hörande
häst-plågeri på landsvägen, om konungens artighet mot utländska
äfventyrerskor, för att låta allmänheten tro, att qvinnor kunde
för honom hysa böjelse o. s. v.
I allt detta finnes mycket löjligt, men ännu mera af
moraliskt elände; så mycket, att en fråga ovilkorligen trängt sig
uppå oss: Huru kunde en hederlig man, en familjefader, en
man, som en tid varit den mäktigaste i riket, och ännu
kanske var den mest ansedde, huru kunde han uthärda i denna
atmosfer? Var det för slägtens skull, för anhörigas fortkomst;
eller ’var det tanken på möjligheten att afvända något ondt,
verka något godt — såsom Södermanlandsbonden sade: jag
ser herrn har stjerna, och lärer resa till konungen, tala om
v&r nöd — eller var smaken för lifvet i de högsta regionerna
oemotståndlig?
En annan fråga blir, hvarföre allt sådant skulle antecknas,
och om ej klandersjuka och partihat förbittrat både
uppfattning och uttryck. Men nog synes den bland bilagorna
upptagna dagboken af konungens kammarherre G. J. Ehrensvärd
gifva styrka åt Fersens skildring; och fransmannen Geffroy,
som framhåller likheten mellan det äldre franska hofvet och
Gustaf IH:s, skildrar detta nästan med samma färger. Just
Ludvig XTV:s föredöme synes i detta som andra fall varit
olycksbringande för Gustaf.
Betänkligare förefaller det, när man ser Fersen alltjemt
framhålla den fulaste sidan af Gustafs sätt att behandla menniskor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
