Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISM OCH 8JSLF8TYREL8E. 155
länsmunicipalinrättningar, och ehuru Gr. Speus’ bekanta
landt-dags-fårslag vid 1834 års riksdag hade något större
dimensioner, led det dock af samma väsentliga fel som
föregångarne: det var icke fråga om någon sjelfständig beslutande
verksamhet, något eget ansvar eller någon egen förvaltning
för dessa institutioner, de skulle blott vara rådgifvande och
upplysande församlingar; hvarför ock motståndarne med rätta
kunde anmärka, att af dylika skapelser, som måste
komma att sakna grundvilkoren för allt samhällslif, kunde man
ej heller vänta några välsignelserika lifsyttringar eller någon
stegrad allmänanda.
T Grefve Spens’ förslag låg imellertid en fruktbärande
tanke gömd; den nya landskapsinstitutionen skulle komma att
utgöra ett steg till en successiv förändring af
riksrepresentationen; den skulle i sig upptaga "det femte ståndet," och
derigenom öppna en dörr för de orepresenterade. De, som
fruktade för det rådande missnöjet med den bestående
nationalrepresentationen, insågo ock denna syftning, och man
betonade särskildt den vådan, "att de medborgare, som skulle
berättigas att i landskapsting väcka motioner och framlägga
lagförsläg, i följd häraf skulle desto ifrigare efterstå den
vigtigare och högre rättigheten att i besluten häröfver (vid
riksdagen) deltaga," samt att "de små riksdagarne blott skulle
förskaffa de missnöjde tillfälle att förstärka sig och debattera
sina åsigter." Och hvarken 1834 eller 1840 var tiden
mogen tör en reform i någon af dessa frägor.
Imellertid växte öfvertygelsen om behofvet af en
kommunal sjelfständig verksamhet för de dåvarande
regeringsdistrikten, och den underhölls genom upprepade förslag och
diskussioner vid 1840-50-talens riksdagar. När man slutligen vid
1856 års riksdag lyckades komma så långt som till en
riksdagens skrifvelse i ämnet, var redan uppgiften utvidgad till
organiserandet af verkliga länskommuner. Vid diskussionen
öfver kommitterades förslag vid 1859—60 årens riksdag var
man ock fullt öfverens derom, att dessa kommuner måste
erhålla egen beskattningsrätt och beslutande myndighet i alla
länen rörande ekonomiska frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
