Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYRELSE. 150
under det sista årtiondet begynt intaga samma plats inom
statsvetenskapen, som man fordom tillerkände åt studiet af
Englands författning. Och orsaken härtill är, att man alltmer
fått syn på det innerliga sambandet mellan förvaltning och
författning i detta land. Man har dermed ock uti den förra
lyckats uppspåra grundsatser, hvilka för de Europeiska
staterna helt visst äro af lika stor betydelse som de
konstitutionela principer, dem man varit van att hemta från
underhusets coutumer. Engelsmännen sjelfva begynna något
mera betona denna sida af sitt samfundslif, hvarom Homersham
Cox’s och Toulmin Smiths förträffliga arbeten bära vittne;
och i senare tider har det Engelska förvaltningsväsendet för
den comparativa statskunskapen erhållit ökad betydelse,
sedan vi genom Gneist, Biener, m. fl. fått kännedom om dess
verkliga och principiela skiljaktighet från den kontinentala
administrationens både rätt och sed. Gneist, hvars beundran
för Englands uråldriga sjelfstyrelse dock synes väl mycket
bunden vid dess rent oligarkiska karakter, har genom sina
historiska arbeten redan bildat en ny och förhoppningsrik politisk
skola, till hvilken äfven åtskilliga äldre statträttslärare begynt
ansluta sig, och som naturligtvis betraktar den af Mohl, Waitz,
Dahlmann m. fl. representerade författningsliberalismen såsom
en längesedan öfvervunnen ståndpunkt. Vi återkomma måhända
längre fram till detta ämne.
För Sverige har frågan om sjelfstyrelse så mycket större
betydelse, som hon på det allra närmaste sammanhänger med
den ombildning af vår representativa författning, hvilken
uu-der de senaste decennierna här utgjorde den politiska
hufvudfrå-gan. När denna fråga afgjordes, var dermed endast en ny
uppgift oss förelagd, och man bedrager sig mycket, om man
tror, att dess lösning kan ske endast inom riksdagens kamrar
eller genom utvecklingen af vårt nya valsystem. Reformens
seger var inseglet på den upplösning af øfrrøifcgrupperingen,
som i vårt land omärkligt försiggått under loppet af tvenne
århundraden; men den är också uttrycket för en ny
gruppering inom samhället, som ögonskeniigen har trädt i den
gamlas ställe. Alla de glada och tillitsfulla förhoppningar, som
blifvit fästade vid besluten af d. 4, 7, 8 December 1865, bero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
