Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISM OCH 8JELFSTYRELSE. 148
dorn, följer deraf, att ,de genom egendom sjelfständige m&ste
utgöra det vigtigaste elementet i ett på sjelfstyrelse grundadt
samhälle. Det är icke genom misstro till egendomen och
dess innehafvare, som ett samhälle utvecklar politisk frihet,
utan genom att utkräfva de medborgerliga skyldigheterna, de
personliga uppoffringarne af dem, som i och med
innehafvande af egendom bäst förmåv att Uppfylla dessa pligter.
Sjelf-styrelsens hemlighet ligger uti att förmäla egendom med
embete, att tvinga samhällets genom egendom och bildning
själfständige medlemmar in i dess tjenst.
Det gifves också för den politiska friheton måhända
ingen större fara, än att de klasser inom samhället, der dylika
personliga krafter finnas frigjorda, med likgiltighet skulle vända
sig bort från samhällets intressse, att de skulle förlora sinnet
för de pligter, som växa i mån af förmågan att dem uppfylla och
som äro samfundens lifskraft. Den samhällsordning, som år
1789 gick i qväf, led just af en sådan sjukdom, och de
periodiska revolutionerna äro intet annat än symptomer af liknande
svaghet. Man beklagar sig öfver de förvända föreställningar
om kommun och stat, som i dem blott se medel för vinnande
af individens syftemål och befordrande af enskilda intressen,
och man vill isynnerhet i vår tids demokratiska sträfvanden
finna en benägenhet att göra statsmakten till medel för
dylika intressen. Men man må icke förbise, att ansvaret här
vid lag hvilar på dem, som i främsta rummet äro kallade att
uppehålla samhällets höghet, emedau de ega största förmågan
att ställa sina personliga krafter till dess förfogande. Om den
välburgne jordegaren eller köpmannen i samhället icke ser
annat än ön inrättning egnad att skydda och befordra hans
intressen, huru kan man begära något annat af den s. k.
arbetaren eller daglönaren? Om vår medelklass anser sig
uppfylla sina skyldigheter med att af sin egendom afstå en
skärf till aflöning åt samhällsinrättningens tjenstemän, så har
den dermed till stat och kommun intagit samma ställning,
som till de bolag den anordnar för hvarje industrielt
företag; och hvad är då naturligare, än att den politiska
friheten skall för de olika folkklasserna så väl som för de enskilda
individerna få betydelsen af största möjliga vinstutdelning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
