Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIVIDUALISM OCH SJELFSTYRELSE. 137
4
stat, som i allt väsentligt erinrar om bolagsintressentens; det
ger slutligen åt hela förvaltningsmyndigheten en osäker
grundval, då det uteslutande anförtror densamma åt en aflönad
em-betsmannaklass. I de länder der detta system blifvit
fullkomnadt, framträda också dess brister i den egendomliga
ställning embetsmän och folk, regering och representation intaga
till hvarandra, och i den oupphörliga slitningen mellan folkets
frihet å ena sidan, samhällets myndighet å den andra.
Det är också i detta hänseende som de liberala
fbrfatt-7mi$r«reformerna mest gått på sidan om verklighetens kraf
En rent bureaukratisk förvaltning kan mycket väl stå
tillsammans med den mest utbildade liberala författning; den
rubbas icke af den strängaste ministeransvarighet, och den frodas
förträffligt under skyddet af parlamentariskt partivälde; den
synes endast vinna styrka genom den allmänna rösträttens
vidsträckta tillämpning, och den är alldeles obesvärad af frågan
om statschefen skall vara ärftlig eller valbar, ansvarig eller
oantastelig. Äfven i länder, der folksuveräneteten är erkänd
som statsmaktens grund, har den bureaukratiska
förvaltnings-organismen visat sig duglig som det suveräna folkets verktyg,
ett förhatadt och förbannadt verktyg måhända, men alldeles
oundgängligen nödvändigt; tillfälligtvis beroende af en
uppbrusande representation, men på längden beherrskande ett
söndersplittradt folk. När saken drifves på sin spets, botar
ett dylikt samhälle sina refvor med en våldsam revolution, som
i frihetens namn upphäfver bestående embetsmyndighet, men
som denna myndighet dock befinnes oundgänglig, kallas den
af den triumferande folkfriheten tillbaka, och den oförsonliga
striden mellan stat och folk, mellan publik och privat
auktoritet begynner ånyo.
Utan tvifvel beror ett sådant förhållandev på ett
misskännande af den politiska frihetens väsen. Politisk frihet
betyder dock icke detsamma som social frihet eller personlig
frihet, ehuru den strängt taget är grundvalen för dessa bägge;
den hänför sig icke till individerna såsom sådane utan till
folket såsom ett helt, och rätteligen torde den kunna betecknas
såsom ett folks förmåga att samverka för publika ändamål,
hvilket vill säga detsamma som att styra sig sjelft. Allt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
