Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131 INDIVIDUALISM OCH SJELFSTTBELSE.
till individernas beroende af godtycket hos en
kommunalmajoritet eller en kommunalembetsman. All styrelse är utförande
af lag, och staten skulle upplösa sig sjelf, ej blott om den åt
kommunen afträdde sin lagstiftningsmakt, utan äfven oro den
underläte att uppehålla sina lagar och öfvervaka deras
fullgörande. *
Det är icke vår afsigt att här deducera
kommunalförvaltningens hela rättssystem, men det torde i synnerhet hos
oss icke vara ur vägen att framhålla vigten af denna den
uationela rättstatens enhet, emedan vi för icke längesedan
hört ifriga yrkanden på öfverlåtande till landstingen af rätt
till verklig lagstiftning, till städer och socknar af rätten att
sjelfva bestämma beskattningens grunder. Hvad det senare
förslaget beträffar, torde det vara lätteligen insedt, att då
beskattningsprwrcefott är beskattningens egentliga rättsfråga,
vore dess bestämmande genom en kommunalmyndighet
detsamma som öfverflyttande af suverän lagstiftningsmyndighet
från staten på kommunen. Och hvad landstingens befogenhet
angår, torde knappast någon angelägenhet vara vigtigare än
den att skydda den unga skapelsen för den brådskande
välvilja, som icke vet, huru illa den vill.
Yi hafva icke ansett oss behöfva skildra den
centralisation som i Frankrike, säkerligen icke utan skäl, gäller för
att vara roten och upphofvet till allt ondt. Med Tocquevilles
vetenskapliga utredning och Laboulayes ljungande satirer är
den bildade allmänheten längesedan förtrogen, och äfven
sådana arbeten som Raudofs, Barantes, Simons, L. Steins och
Eötvös’ äro säkerligen för många af våra läsare väl kända.
Under de sista tio åren har man ju knappt kunnat öppna en
tidning eller läsa tio sidor i en fransysk brocbyr, innan man
fått en karakteristik eller ett anathema öfver
"centralisatio-nen" och "bureaukratien"; vetenskapen har dissekerat dem,
romanen begagnat dera till motiver, dramat infört dem på
scenen, och i Paris hafva de besjungits af gaminerna. De
äro sålunda gamla bekanta, och hvad särskildt oss svenskar
beträffar, hafva vi med så stor flit bedrifvit dessa främmande
social-pathologiska undersökningar, att vi stundom förråda något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
