Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
claes livijn.
fall, der denna ringaktar den sedlighet, som borde utgöra
dess-kärna o. s. v. Och den omständigheten, att det är en person,
hvilken i sin svaghet dukat under för lifvets nöd och
motsägelser, som leker med dessa lumpenheter, gör verkan af hans
infall ännu smärtsammare. Likasom vid vissa religiösa fester i
medeltiden kyrkofurstarne nedstego från sina värdigheter och
öfverlemnade insigterna åt de lägsta af deras underordnade^
hvilka för några ögonblick blefvo "abboter, biskopar eller
påf-var för narrar"*), så har i Spader Dame narren öfvertagit
visdomens förkunnande, och han gör det på ett anslående sätt.
Vill man höra hans egen definition på humor, så är den just
en sådan som en bizarr humorist skulle gifva: "ingenting
annat, än daggens droppar, gråtna i en öppen graf, geniets
förtviflan, smärtans försök att på skämt bita sig sjelf,
gudagnistans veklagan öfver lifvets lycksalighet; korteligen, litet
lef-rad blod, pressad ur hjertat, genom skoskaf under dansen med
den Babyloniska mamsellen". En dyster beskrifning! Der
finns något af den smärta, som författaren i ett af sina
hemskaste utbrott på följande sätt beskrifver: "Moses glömde
berätta, att sedan ormen och qvinnan dinerat tillsammans af
kunskapens träd på godt och ondt, höll hon till godo en liten
efterrätt af förtviflans gelé. Huru hon använde, delade och
lät sin portion löpa i arf från slägte till slägte, känner man»
Men hvad som blef öfver i karotten medförde ormen i satans
rosenkammare, der Belzebubs jungfrukyss paraderar som
spegel. Midt derunder, på hatets kalla marmorbord, står ännu
karotten omgifven af de sju fyllda vredens skålar. Dagligen
parteras gelén ut och ingifves de usla dödliga, käpphästarne,
hvarpå hämden, sorgen och mörkret så obarmhertigt rida.
Men om natten står åter skålen så full som det tråg, hvarur
galten Sehrimmer äter hvarje qväll sig en ny kropp af Göthisk
kraft och bastanthet. Nu har jag fått min portion af den
urgamla efterrätten, men den vill icke ned; den fastnar i
svalget;— ett slag i ryggen — ännu ett; aj! du har en bestialisk
näfve, hårda öde!"
Liksom den regnbåge,x till hvilken Schenander på de sista
sidorna ställer sina ord, var hans eget lif bildadt af "färgade
*) Papes des fous.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
