Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 CLAES LIVIJN.
dock n. b., först sedan han sett många underverk". —
Olika är menniskornas ställning i verlden; men döden är dem
dock gemensamt förelagd: "Alla äro ändå ofrälse för döden
— han har aldrig beviljat någon skattefrihet. Med samma
jernpenna antecknar han i sin mantalslängd såväl den unge
hjelten, som med en coquettes miner sitter till häst och förer
ett cavalleriregemente, som stadsvaktsoldaten, den der rullar
bort lumpbalar till Tumba pappersbruk." — I lifvets nöd är
kärleken den ende tröstaren, menar hjelten i Spader Dame.
Och detta behof af kärlek, denna vaknande längtan har väl
sällan så’ vackert blifvit tecknad som af Livijn: "Midt uti
Ishafvet, der jag samm mellan flytande berg och glupande
hvalar, hvilka sinsemellan med lika så mycket snille och smak,
som sans och artighet, afhandla de vigtigaste ämnen, kände
jag en ljum vårvind och öfver mitt hufvud sjöng isfogeln. Han
sjunger besynnerligt. Enkla, klagande ljud darra i rymden. Så
darrar ock menniskans hjerta, när det ej eger en vän, som
klappar det, en älskande, som kysser det". Kärleken, bodde
den än i det enfaldigaste hjerta, är mera värd än all jordens
visdom. Ett rent menniskohjerta är mera värdt än all
klokskap:" — ett rent menniskohjerta. Väl sade min patron,
att det eger ingen rang, ty det nämnes ej i hofkalendern.
Ur evighetens kalender lär det likväl icke uteslutas; också
upprättas eg denne af någon stolt akademi för vetandet, den
upprättas af trons ödmjuka brödragille. Trösta dig derföre,
du gamla gumma, med den randiga koftan och de vidlyftiga
kjortelsäckarne, du som svigtar på dina darrande knän der
borta vid dörren, emedan du saknar en skilling att köpa dig
plats i hans boning, som utdref dem, hvilka köpte och sålde
i templet. Måhända kan du en gång få en taburett — en
taburett för evigheten, förstår du l" Då man läser dessa sist
anförda humoristiska rader, i hvilka så mycken ömhet och
styrka förråda sig, så tänker man på Yischers ord om det
komiska och humoristiska, att det är demokratiskt. I viss
mon är detta obestridligen sannt, särskildt med afseende på
humorn. Ty den vet ej af några skillnader; för den är "allt
i ett", och den högt uppsatte och tiggaren vexla oupphörligt
roller inför dess eldsblick: "Är bergningsvädret svårt, så hjel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
