Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
CLAES LIVIJN.
efter sinlighetens nöjen, trampa Norrbro under skumrasket,
förekomma honom vida förnämligare och reputerligare att
påse, än de som mycket högtidligen glaramä om susningen i
Edens palmer . . . Till en lejonmun hörer ej ett harhjerta."
Man väntar att studenten Schenander, efter detta stolta språk,
antingen skall ila till skumraskjagten på Norrbro, eller —
eröfra ett rike, eller åtminstone upptäcka en ny verldsdel —
men hvad gör han? Till en början — far han på condition
åt Westergötland. Hans första idrott, samma afton han
anländer till Slaggmyra, består deruti, att han öfverhopar sin
patronessa med otidigheter; hans andra idrott, som också
tillhör samma qväll, är att förälska sig i fosterdottren —
Spader Dame —; hans tredje idrott är den, att han några
veckor derefter ställer sig att lyssna i ett yttre rum, och
förnimmer dymedelst att Spader Dame "bortsäljes för något ännu
iumpnare än en grynvälling" — åt kapten Leijonbraak.
Genast förklarar ban för Patronen "att också han gör anspråk
på flickan", och omsider slutar han sitt bragdlif på
Slaggmyra dermed, att han nedsätter kaptenen "bakom kakelugnen,
så att träden dansade dervid". Det bör förlåtas herrn och
frun, om de nu gåfvo öfvérsittaren afsked från huset: man
behöfver dervid alldeles icke antaga, att den förre är en
"svag man", och den senare "en vällustig qvinna". Vid
afskedet är patronen höflig och lemnar honom äfven en
temligen hederlig summa penningar: Studenten Zachäus skickar
sig dervid åter som en grobian: Patronens godhet besvarar
skulle kunnat bedöma det märkliga arbetet. Literaturtidningen
säger visserligen, att boken, om man blott fäster sig vid guldet
deri, kan sägas vara en af de yppersta i svenska litèraturen; men
då tidningen redogör för arbetets innehåll och yttrar sig om
enskildheterna i detsamma, faster hon sig endast vid "slagget",
och stympar eller vanställer fakta, för att få så mycket som
möjligt att vara slagg. — Att skolan var ytterst känslig för gyckel,
beVisas bland annat af polemiken med Vitalis, i hvilken man på
ömse håll förgick sig. Angående denna polemik må här i
förbigående anmärkas, hurusom det af flera bref i Del. VII af
Hammarsköldska brefvexlingen framgår, att Hammarsköld stundom
skarpt ogillar Palmblads bitterhet mot Vitalis. Härom mera en
annan gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
