- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
70

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

CLAES LIVIJN.

Ling hade beledsagat sitt stycke med noter, i hvilka han
förklarade de mythologiska namnen. Livijn gör på samma
sått. Ling gifver i sina noter de särskilda mythiska
gestalterna en symbolisk betydelse. Livijn följer honom äfven häri,
och vi skola anföra några af Livijns noter: "Sährimner,
namnet på den eviga gält, som dagligen kokas och förtäres i
Walhall. Ehuru af gudanatur, lär honom ej kunna
frånkännas den lugna sorglöshet och den vedervilja mot allt onyttigt
tankebesvär, som så skönt i detta kreatur symboliseras.
Bo-tatosker, en ekorre, som springer upp och ned på trädet
Ygdrasil och söker stifta oenighet emellan Örnen och
Nid-högg. En sinnebild af Fjäsk. Bimthussar betyder
Recen-center och Parodister."

För oss, som med rörelse tänka på den lågande kärlek,
det okufliga, all smälek uthärdande interesse, med hvilket
Ling egnade sig åt den idée han inom den svenska poesien
genom egen diktning ville förverkliga, synes ofvanstående
parodi nästan grym. Härtill bidrager äfven att det parodierade
stycket är en grafsång öfver en person, vid hvilken Ling
varit genom vänskapens band fästad. Men medgifvas måste dock
både att parodien sjelf är ganska väl gjord, samt att Lings
stycke genom sina’ egenskaper synnerligen lämpade sig för en
ironisk efterbildning. Atterbom fann Livijns stycke qvickt
och roligt. Vi böra härvid erinra oss, att Atterbom och Ling
ej alltid betraktade hvarandra med blida ögon, och att Ling
ringaktade Atterboms sydländskt veka diktning.

Askelöf och Livijn sammanträffade under denna tid
oupphörligt, såsom varande medarbetare i samma tidningar; de voro
dessutom gamla bekanta och hade i ganska mycket lika
åsigter. Den nya skolan började de begge att betrakta med en
viss oblidhet: de insågo dess fel och förvillelser. Å den
andra sidan blef dock Livijns missgynnande omdöme öfver gamla
skolan orubbadt, och Götherne blefvo, såsom vi sett, föremål
för hans anfall. Man torde icke bedraga sig, om man
antager, att han, om än åtskilliga af nya skolans åtgöranden utaf
honom ogillades, dock af själ och hjerta tillhörde de nya
åsigterna i vitterheten. Det skämtande Ordenssällskapet Gröna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free