- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
33

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CLABè LIYIJW.

83

Kom följ med mig, min vän! i lifvets bistra öden
Sku vi förlyckligas och vandra hand i hand;
Och var du säker på, att döden, endast döden
Skall slita ett så ljufligt band.

Jemför man nu dessa verser med originalets, så göra de
onekligen en komisk verkan. — Och när författaren ibland
gör utflykter från sjelfva berättelsen, tröstar han sig med att
äfven de mest heterogena saker i alla fall alltid åtminstone
hänga lika mycket tillsamman som Handen och Balbecs
Hviner, — ett litet sidohugg åt Wallmark.

Johan David Lifbergs lefverne innehåller åtskilliga cynismer,
och är på det hela taget ej värd mycken uppmärksamhet.
Palmblad synes rigtigt bedöma boken, då han i bref till
Hammarsköld om densamma yttrar: "Prisskrifterna och slutet synas
mig ypperliga; det öfriga etwas drollig und possierlich.
Romanen är föröfrigt utan fantasi och en imitation efter det
Engelska manéret. Såsom fortgående parodi af den inhemska
klassiciteten är den icke snillrik nog. Drag af geni och
qvicka pointer träffas imellertid ofta.u Utom ett litet skämt
i Journal för Litteratur och Theater N:o 78 för år 1811,
blef Lifberg föremål för recension i samma Journal N:o 98.
Det var naturligt, att Journalen skulle vara förgrymmad på
en författare, som parodierat den akademiska stilen och tillåtit
sig sarkasmer mot Wallmark sjelf. Imellertid torde man väl
få gifva Journalens recensent rätt deri, att romanen icke är
något mönster för arten. Men så underhaltig är den dock
icke, som Journalen i sitt vredesmod vill påstå, och åtskilliga
infall äro, om än i hög grad bizarra, dock ganska träffande.
Svenska Litteratur-Tidningen anser i en recension öfver
Cederborgh, (fl:o 15) 1814, Ottar Tralling, Trasenberg,
Lifberg och Fuselbrenner vara lika usla och af enahanda natur.
Denna tidning var nemligen icke någon vän af Cederborg,
hvilkens förtjenster dock allmänheten ännu i vår tid inser och
värderar. Livijn var ej heller någonsin mycket omhuldad af
Upsalafosforisterne, ehuru han visserligen skrifvit ett stycke i
andra delen af Fosforos. Det heter "Skönheten", innehåller
några vackra verser, men är af föga betydelse. I allmänhet
kan man säga om Fosforos, att, med undantag af några utaf
Palmblads artiklar samt åtskilliga af Atterboms, Elgströms

Svenk Tidtkrift, 1870, l HäfU 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:14:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free