Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mångslöjdare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mån M»O 249
tering, som mange have Rettighet»
at drive, drf. Mångslojdare, s. /*/. ot.
ManFBtafviA adj. som har mange Sta
velser, drf. Mångstafvighet, /.
Mångstades, Mångastådes, adv. man»
qesteds. -
Mångståmmi£, adj. flerjtemmig , drf.
Mångstammighet, f.
Man^tali^, Man^tall^net fe Mangor
dig.
Mangtydig, adj. som har mange Ve
tydninger, drf. Mångtydighet, f.
Mångvalde, -n, n. Regjering, som be«
staar af flere Personer.
Mångårig, adj. mangeaarig, drf. Mång-
Krissllet, f.
Mangt, Mangt se Massen.
ManiMB, m. si. se Måne.
Manne, Mann, Mån, adv. MON.
Manrag se Måne.
Måns, n. pr. m. Magnus; 2) (dagl.
T.) «at.
Nknkken se Måne.
Nkntro? adv. mon?
Måpa, v. n. 1. (dagl. T.) maabe, ga«
be, glo, glane, N.
Mara, -or, /. /(3. Modra), (Plante),
Snerre D. sDtour N. Galium. Falt-
måra, Mour, Moureblom, Taa^mil
de N. Galium boreale. Gulmåra,
©ulmour, Jomfru SSJJarteé Senge
for N. Gal. verum. Karrmår, Myr-
Mour N. G. palustre. Snarjemåra,
Sncerjegras N. G. aparine. Staks
måra, Gal. mollugo , bredbladet
Snerre.
Marcl, -ar, «i. Maar: Mustela Mar
ies. MaillBkinn, s. pl. n. Maar
skind.
Marton, n. pr. m. Morten, Martin.
Mårtensafton, . Mortensasten. Mår
tensdag, m. Mårtensmessa, /’. Mor«
tensdag. Mårtensgås, m. fortene
gaaé.
Mås, Måse, -ar, m. (StrandfUgl),
- SKaage, 3Raafe N. Larus.
Måse, Misse fe Mo&se.
M^BBH se Mossa.
Mast, maatte, af Måste.
Maste, v. (måste, måste, mast), tttflct,
maatte. skulle.
Mått, m. rø, Mol: Acarm.
Mått, sup. af Må, befinde sig.
Mått, s. pl. n. SKaal, Maade,. (Maa
lekar); 2) Forholdsregel, Utan mått,
ttben Maal og Maade, umaadelig.
Mått non steg, Forholdsregel, FOr
sigtighetsmått, s. pl. n. Forsigtig
hedsregel.
Måtta,/, et rigtigt passende Forholdt
Handlinger el. Tilstande, hvorved der
til ingen Side gaaes for vidt, Maa
de, Middelvej. Ofvermåttan, over
maade. 1 nuKBt». matta el. mattan,
i hojeste Grad. Utan Måtta, uden
3[Raabe, umaabelig. I nå^on Måtto,
Måtta, nogenledes. I tillborlig Måt
to, som sig bor, tilborlig. I sa måt
to, saa viM, for saa vidt. Komma
till Måtta, komme til Maade, til
Pas.
Måtta, v. n. 1. sigte.
Måtthål, s. pl. n. Midehul.
Måttlig, adi. (I. Måtulegr"), maade
lig. Måttlighet, f. Maadelighed,
Maadehold; Middelmaadighed.
Matt» fe uttder Måtta.
Måttstock, -ar, m. Maalestok.
Ma^ta, m. si. fe Makta, m. fl,
M^a fe Meja.
Maka, v. n.fya. 1 mcegle, brf.Mak
lande, n. Mcegling. Maklare, *.
pl m. Mcrgler. Maklerska, -or,
f. Mceglersse. Maklar-arfvode, n.
Mceglerlon.
Makta, v. n. 1. mcegte, formåa, aar«
fe.
Makta, adv. meget, faare, overmaade,
f. E. makta rik, overmaade rig.
Maktig. adj. mcegtig. Mitktighet, f,
Mcegtighed, Magt.
Mald, -er, m. saa meget Korn el. Mel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
