Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lysning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Lys Lai
Lysning, -ar, f. Lys, Skin. Glans,
2) Lysning.
Lysnor, pi. lysende Lufttegn, Ildme
teorer.
Lyss, (sammendraget af lydes), v. d.
2. /. lytte.
Lyssna, v. ra. 1. (3. hlusta till, hore
paa), Itttte. Lyssnare, s. pl. m.
Lytter, Lurer, drf. Lyssning, f.
Lys-spatt, n. (mineral.) Flusspat.
Lys-sten, -ar, m. fosforist, selvlysen
de Sten.
Lyst, -ar, m. (Plante), Pragtstjerne :
Lyehnis. Goklyst, se Giikblomster.
Hassellyst : Lyehnis dioica.
Lysta, v. n. & imperf. 1. 2. lyste.
Jag lyster, el. Det lyster mig se,
det lyster mig at se.
Lysten, adj. lysten. Lystenhet, /.
2t)^nl)eb.
Lyster, adj. gltitfenbe, glimrende.
Lyster, m. Glans.
Lyster, se Lysta.
Lystmate, -n, n. Mcettelse, fuld M«t
hed, f. C. ge en sitt lystmate af något»
Lystnad, m. Lyst, Lystenhed, heftig
Segjerligljeb.
Lystra, v. n. 3. lystre drf. Lystrande
n. Lystring, f. Lystren.
Lystring, m. et Slags ©iffetøj.
Lyte, -n. n. (I. Lyti), Lyde. Lagga
lack och lyte på, bagtale. Lytes
bot, m. Mulkt som man ibømmeé
for at have lemlcestet Dregen.
Lytt, adj. som har Lyde, Naturfejl,
(emlæftet, canfør.
Låck, m. fl. se Lock, m. fl.
Låcke, -ar, m. et Slags Insekt:
Phalangium.
Lada, v. n. 1, «z- 2. I. vid, (1. loda)
klcebe, hcenge ved, drf. Vidlådande,
n. Vedhaengen.
Lada, -or, /. Skrin, Kasse, Lade,
Skuffe. Lådfack, m. B<EbiFe. Låd
makare, *. pl. m. Cn som gjor Kas
ser eller Skuffer.
Laddes, imperf. flf Lass.
Låf, m. fl. se Lof. m. fl.
Låg, imperf. af Ligga.
Låg, adj, (3. lagr,} lat ; låg till v’åx
ten, lav af JBcefjh
Låga, -or, Låge, m. Lue, Flamme,
2) Vindfcrld.
Låg», v. n. 1. lite, blusse.
Lågbent, adj. som har korte Ven, lav«
benet.
Låghalt, adj. lam i £>ofterne.
Låghet, /’. Va»f)eb; Nedrighed.
Lågland, Låglandt, adj. som ligger
lavt.har lav Beliggenhed, lavtliggende.
Lågmalt, adj. som har lavt SKcele,
ingen stcerk Rost, lavmcelet.
Lågstammig, adj. la»ffammet.
Lågtankt, adj. som tænfer lavt.
Lågvaxt, adj. lav af 9ScePjh
Lån, *. j»^. n. (I. Lan), Saait. Lån
glfvare, s. pl. m. som laaner An
dre, Udlaaner. Låntaga, v. a. 3.
’(-tåger, -tog, -tagit), laane af An
dre. Låntagare, s. pl. m. Saantacier.
Låna, v. a. i. el. 2. 2. laane. LS
nande, «. Laanen. Lånare, s. pl.
m. Laaner.
Lang, adj. langre, langst, (I. langp),
lang. lang till v^xten, hej af Vcrkst.
på langt nar, laii.qt fra. på langt
hall, i lang Frastand. langt for
detta, for kengeftben.
Langa, -or, /. et Slags Torsk, Lange.
Gadus Molva.
Långarmad, adj, langarmet»
Långbent, adj. langbenet.
Långbladig, adj. langbladet.
Långboll, m. Langbold, (et Slags Leg).
Långbolster, s. pl, n. lang Pude, Un
beibtjne.
Llngbyxor, pl. lange, vide Venklceder.
San^bttPfer N.
Långbank, m. Draga ut på långiban
ken, tmFfe i Langdrag, forhale.
Komma på långbanken, gaa t
drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
