Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Den grymme mordbrännaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Men den mest fruktade svensken i Böhmen var dock
icke Johan Banér själv, utan den tyskfödde generalmajoren
Adam von Pful, en svåger till Banér, som i sitt andra
äktenskap var förmäld med Pfuls syster Katarina Elisabet, f. d.
kammarjungfru hos drottning Maria Eleonora. Det påstås,
att Pful skulle ha skrutit med att han ödelagt ända till 800
byar i Böhmen. Häri må ligga en av jesuiternas vanliga
överdrifter; men säkert är, att det var en hjärtlös krigare,
och hans pockande oförskämdhet vållade sedermera den
svenska regeringen mycket obehag, såsom det framgår av
Axel Oxenstjernas politiska brevväxling.
Redan år 1634 hade Böhmen fått den första
påhälsningen av Banér, som i förening med den tvetydige
sach-saren Arnim (Arnheim) ryckte fram mot Vita Berget i slutet
av juli för att erövra Prag. Men de båda bundsförvanterna
drogo icke jämnt, och greve Colloredo hade intagit en stark
försvarsposition på Petnn (Laurentius-berget vid Prags
Lill-sida, där nu mera Eiffeltornet med dioramat över Prags
belägring 1648 reser sig), så att Banér med oförrättat ärende
måste anträda återtåget över Saaz och Leitmeritz, under det
att sachsarna drogo till Königgrätz.
Men våren 1639 upprepades besöket, som nu blev
mycket långvarigare och ödesdigrare. I förväg hade han
skickat Pful, Wrangel och Torsten Stålhandske (av
böh-marna kallad Stalhans) för att besätta strategiskt viktiga
orter vid Elbe, och hans egen förtrupp kommenderades av
Johan Zindl, som hade order att begagna sig av eld och
svärd, ifall invånarna satte sig till motvärn. Efter tre dagars
belägring gav sig besättningen på Tetschen den 27 april,
men kommendanten skyndade till fots till Prag för att varsko
om den hotande faran. I Tetschen utkrävde v. Pful en
krigsskatt av 20,000 thaler. Redan dagen därpå stod Banér
i Leitmeritz, där han utfärdade ett manifest, att han kom
»såsom vän för att hjälpa det böhmiska konungariket mot
papistiskt förtryck». Han befallde också strängeligen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
