Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förslaget till härledning måste väl
förkastas på grund av de äldsta namnformerna.
SRP har visserligen i Tolghe
från 1380 (o. Tolgh från 1385) – så ock
Styffe m. fl. –; men i SD I. 597 från 1282
skrives in tholghe, vilken th- form
uppträder även annorstädes. Emellertid
förekommer ju å andra sidan th för t
sporadiskt rätt tidigt i fsv., t. o. m. i VGL I.
tomtebisse, r. 6: läs nisl. bisi.
tordyvel, r. 4: står: -yfill, läs -yfill.
2. torn. Folkn. Tyrsēnoi hör
knappast hit; jfr Kretschmer Einl. 1: 177.
torp. Jfr även under Voxtorp.
trana. Antagandet av onomatopoetiskt
urspr. för tr- stödes därav, att
tranans läte i vissa trakter återges med tritro.
tro, r. 9: läs: drōnam.
tule. Av Persson IF 35: 216 sammanställt
med nisl. þaul-, þul-, som i en
del sammans. beteckna ’seg uthållighet,
sölighet o. d.’, o. med t. ex. lettiska
stammen tül-t (vara) långsam, sölig o. d.
tunna. Jfr även dunk ovan.
1. tång. Om det här nämnda dial.
ötler ds. se hötter ovan.
[ugg, sv. dial., faslig, hemsk, se ygg.]
ukas, läs: ukázu . . ukazati.
Ordstammen är f. ö. nyligen behandlad av
Agrell Zwei Beitr. z. slav. Lautgesch. s. 26.
Ulrik. - Ropa Ulrik. Jfr även
Celsius 1710: ’Ulrik, Ulrik, hvar ä du, här
ä jag? sa Bonden som spydde vijd
Giestebudzbordet’; anfört av Hjelmqvist Förn.
o. fam.-n. s. 307, som även behandlat
uttrycket i fråga.
1. Vi, -vi. Jfr även fsv. Quadhovi,
nu Kåvö, under kåda. Om Götevi
(Göteve) Ögtl., Vgtl. o. Nke (jämte det
till betyd. identiska Götala Ögtl.) se
senast Wessén Meddel. fr. Österg. fornm.-för.
1922 (s. 33; separat).
vigvam, r 7: står: förf., läs: förh.
vindspel, se vind 3 o. spel 2.
3. vis. Ty. begreiflicherweise (r. 10)
utbytes lämpligen mot glücklicherweise
o. styck(e)vis (r. 21) flyttas upp till
exemplen å rad 16.
1. viska. Y. fsv. sbst. viska (1507,
1508, Finnl., Sdw. Tillägg) har ej
medtagits, därför att det syntes osäkert, om
ordet hörde hit (Sdw. anför ej heller
någon övers.). En viska brukades
emellertid i äldre tider (jämte fanor, sköldar
och klockringning) som tecken till att
torghandeln ännu blott var de bofasta
borgarna förbehållen: vid borttagandet
av detta tecken blev den fri även för
månglarna el. hökarna; jfr mlty. wisch
i denna betyd. o. se H. Matthiessen Torv
og Hserstrcede s. 10. Ett minne härav
ha vi för övrigt sannolikt, såsom också
förmodas av B. Schnittger Sv. Dagbl.
(B) 15 okt. 1922 (söndagsbil.) s. 4, i de
stockholmska hökarbutikernas
skylt-kvastar. I den yngre fsv. källan BtFH
förekommer ordet tydl., om också ej i
samma, dock i en officiell användning
av ett el. annat slag. Där stadgas näml.
böter för socknen, emedan den ej hade
’sin wisko fierdogh’.
vraka. Den här anförda et3Tmologien
av fra. garcon härrör från Kluge, som
nu utförligt motiverat densamma i Mod.
Langu. Notes 1922 s. 385 f.
Vättern. Om det osannolika i
sammanställningen f ryg. bedy o. vatten se
nu även E. Hermann KZ 50: 304.
Åreskutan. Se skuta, där
hänvisningen utgår.
älva. - Älvalek, nu poet. vanl. om
älvornas dans, syftar (el. syftade) i dial.
på älvornas el. älvens (strömkarlens)
melodier o. sång, till lek i denna betyd.;
jfr mhty. albleich, ävensom no.
huldre-slaat, isl. Ijuflingsmdl.
Öl, sp. 2, r. l osv.: jfr härtill den
under gille (i Tillägg) citerade
avhandlingen av M. Gahen.
Ösel, se tillägg under syssla.
I förordet s. 9 r. 24 står: synonymerna, läs: homonymerna.
Slutligen må nämnas, att ordningen mellan artiklar stundom avsiktligt omkastats,
där så utan olägenhet kunnat ske: så bilda monark o. de samhöriga orden på
mono- en grupp, varefter monke följer; transitiv (som tillkommit på ett senare
stadium och inskjutits först i korr.) placerades efter transito av orsak, som framgår
av artiklarnas stilisering. På samma sätt ha t. ex. icke de mycket nära
samhöriga art. Bjäre o. Bjärred el. blöd o. blöt åtskilts av resp. Bjärke o. blöja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
