Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rönningen
1270
spis
Rönningen. Om grundformen se även
E. Noreen Ärtem. Ijudl. s. 120.
roste. Till got. hröt, tak, osv. jfr
även det ovan nämnda sv. dial. rote.
[Röttle, Röttleån, ortn., se
Rot-iieros ovan.]
säl. Ofta i ortn. (jfr Sala, Uppsala).
Odensala Uppl. utgår dock från fsv.
Odhins(h)argh; se under Oden o. Harg.
Salnecke, r. 12: står: gårdii., läs: ortn.
scherry. Ännu 1853 upptages av
Dalin Xeresvin som den svenska
benämningen, med tillägg: ’Kallas i England
Sherry’.
[sik, sv. dial., f., sidlänt ställe, där
vattnet sipprar fram o. d., med
bifor-men seke n., motsvar. no. sik f., fuktig
o. frodig äng, da. dial. sig o. no. sik n.,
långsamt rinnande bäck, sike n. ds.,
vattenådra, isl. sik o. siki n. ds., osv., se
närmare under s i ek l a.]
sippa uppträder redan i fsv. i ssgen
blåsippa.
SJÖ (s. 722). Utom Rävsjö av
Rcefs-högh finnas flera andra nsv. ortn. på
-s/ö, som utgå från former med annan
senare led t. ex. O de n sjö sn Smal. av
Odhinsredh (dvs. ’ryd’) o. O n sjö
Vass-ända-Naglum Vgtl. av Odhenshögh.
Skandinavien, Skåne. Om lat.-germ.
Scadinavia se nu utförligt J. V.
Svensson NoR 9: 64 f., enl. vilken (i
anslutningtill en förmodan av Much) namnets
första led är en gammal beteckning för
Östersjön.
.skåp. Hänvisningen till
prästerskap utgår.
[S k e de rid, sn i Uppl., o. Ske rike,
sn i Vstml., se harg ovan.]
skilja. - Skiljebrev, Rib. 1541,
övers, av ty. scheidebrief el. mlty.
schéde-bréf, till ty. scheiden, skilja (el. scheide,
skillnad).
skräddare. Enl. Wadstein (Skr. utg.
av K. Hum. Vet.-samf. i Upps. XXI.
3: 9), från ffris. skredere, ’beschneider’,
med e genom z-omljud av ä (av äldre au).
skvattram. Ä. nsv. skvattran k
var-lever i vissa dial. (t. ex. Vätöm., Uppl.).
skäkta, slakta under iakttagande av
vissa föreskrifter (hos judarna), från ty.
schächten, av hebr. schächåt ds.
sJcämming1, läs: skämning".
skär. Härtill bl. a. ortn. Skär ma rö
Uppl., av fsv. Skceria-mara (till mar-,
hav o. d.).
Skövde o. Sked(e)vi. Se nu även
Wessén Meddel. från Österg. Fornm.-för.
1922 (mig ännu blott tillgängligt i
separat), enl. vilken (i anslutning till M.
Arnesen 1874) samtliga namnen höra
till isl. skeiö, bana för kapplöpning o.
ritt (se skede); kappridningen stod i
samband med den hedniska offerkulten
(jfr Staffansskede under Stefan).
Åtskilligt talar för riktigheten av denna
mening.
[s lotter, sv. dial., snöslask, se Slöta
nedan.]
1. slå. Se dessutom köpslå under
köpa, rådslå under råd o. överslag.
släde, r. 5: ’st. vb.’ utgår o. lägges i
stället till *slidan r. 7.
släkt. Ett allmänt spritt germ. ord
för ’släkting’ är annars got. gadiliggs,
fsax. gaduling, fhty. gatulinc, ägs.
gcede-ling (besl. med gadda sig osv.).
Slöta, ortn. Vgtl., egentl, plur. till
ett germ. *slanta- = mlty. slöt, dygrop
m. m., jfr ägs. *slieie (eng. sleet,
snöslask), besl. med sv. dial. slotter,
snöslask, osv. Jfr med avs. på bildningen
t. ex. Gryta, Kärra, Öra osv. o. se
Jungner Gudinnan Frigg s. 241.
smutta. I Göteborg förekommers/nä/fa
som infin. till det här omnämnda ipf.
smått.
Solna, r. 7, läs: Laghnö.
sorg1. Om sorgfällig se -fällig.
spektakel, r. 9, läs: till specere.
spets. - Spetsglans. Formen på
-glas finns redan i fsv. (spisaglas).
[s p i au t er, ä. sv., zink, se d. o. slutet.]
[sp il trä, ä. sv., ett rymdmått, se
trä 2.]
\. spis. Roktry ekarter men spis, om
uppstickande s. k. utslätning i korr. o.
tryck, är ej en överförd anv. spis =
spisel, utan lån från likabetyd, ty. spiess,
egentl.: spjut, jfr eng. pick i båda betyd.;
alltså med samma hemland som de flesta
andra facktermer från samma yrke, vare
sig de äro direkt lånade ss. t. ex. svibel
och de många av lat. el. grek. stammar
bildade el. översättningar ss. t. ex. draga
av, lägga av, bröd st ilar, bröllop,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
