Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ält- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beteckning för ’man från Älvdalen’ (i
Dalarna).
[Älvros, ortn., se under Älvsborg.]
[Älvs- i en del ortnamn, ej till älv
utan innehållande personnamn, se
under älv slutet.]
Älvsborg, äldre Eluesborgh,
Elfuisborgh m. m., kan ej förklaras såsom
direkt sammansatt med älv, utan
förutsätter sannol. ett *Älvös(e)borg(h), dvs.
borgen vid mynningen av älven (Göta
älv), av älv o. det öse, mynning (avledn.
av os 1), som också ingår i Lödöse,
Orsa, Tönnersjö. Jfr särsk.
Simrishamn, ävensom ortn. Älvros Härjed.,
av Älvaros, älvmynningen (se t. ex.
Rotneros). Lindroth Skr. utg. av
Instit. f. ortsnamns- o. dial.-forskning i
Göteborg 2: 121 f.
ämabel, från fra. aimable, älskvärd,
av lat. amäbilis, till amäre, älska (säkerl.
av samma barnspråksstam ära- som i
amita, faster, varom se tant; av samma
slag som i amma).
ämbar n. (Bellmans ämbar ti best. f.
motsvarar väl fsv. cembare m.), i dial.
även: ammar o. änbar, fsv. ormbär n.
(o. -e m.), jämte aimber = no.-da.
em-ber, ämbar ds., no. (dial.) ämbar (m.),
da. emmert (med sekundärt -/),
pump-ämbar, från fsax. émbar (émmar), mlty.
ember, emmer, amber = fhty. ämbar,
amber (jfr ambri), ägs. amber m. m.
Enl. den vanligaste o. väl riktiga
uppfattningen gammalt lån från lat.
am-phora, av grek. amphorevs, (genom
hap-lologi) av homer. amphiphoreus, kärl
med två handtag, till amphi, från två
sidor, omkring (se om), o. phcrö, (jag)
bär (se bära). Från germ. spr.
kommer fslav. qboru. St. Mladenow KZ
44: 370 f. anser dock de germ, o. slav.
orden för inhemska (av *ambhi-bhoros)
o. urbesl. med det grek. ordet o. med
sanskr. ambhrnds, balja, kar (av ie.
*ambhi-bhrnös). Emellertid är det högst
osannolikt, att ett dylikt ord skulle ha
indoeuropeiska anor; namn på kärl äro
f. ö. i de germ. spr. ofta inlånade från
lat., såsom bäcken, bägare, kittel
o. snarast även kopp. - En annan,
oantaglig förklaring, som för ämbar
ävenledes Jiävdar inhemskt germ. ur-
sprung, se Schröder Ablautstudien s. 15;
jfr Hj. Falk IF Anz. 28: 71. - Fhty.
einbar (ty. eimef) - fsax. émbar bero på
folketymologisk anslutning till
räkneordet en, med syftning på kärl med
en grepe (den nu i ty., no. o. sv.
ensamt rådande betydelsen), liksom också
fhty. zubar, kärl (ty. zuber, så)
ombil-dades till zwibar (jfr tve-, två). -
Med avs. på förh. mellan fsv. ormbär o.
cémber jfr Kock Ark. 12: 87.
ämbete, fsv. tömbete, wmbite o. azmbit,
ämbete, tjänst, arbete, tjänareskara,
sakrament, hantverk, hantverksskrå =
isl. embétti, no. emb&tle i samma el.
likn. betyd., da. embede, got. andbahti,
tjänst, fhty. ambahti, ägs. ambiht osv.;
etymologiskt = ty. amt (se f. ö. amt).
Till got. andbahts, tjänare, fhty. ambaht,
ägs. ambiht, jfr isl. ambölt f., -bdtt,
tjänarinna, fsv. ambat, -bot(a) ds. Vanl.
o. med rätta betraktat som ett mycket
tidigt lån från kelt. (lat.) ambactus,
tjänare, vasall (varom närmare under
ambassad); i got. folketymologiskt
om-bildat. Föga troligt är däremot, att got.
andbahts osv. skulle vara av inhemsk
germ. börd (till part. and-, se an- 2,
o. sanskr. bhaktd-, till bhaj-, dela, men
även: tjäna, dyrka; jfr Uhlenbeck Got.
etym. Wb. o. Brugmann IF 19: 390). -
Från nord. spr. lånat i ry. jabeda,
baktal, ränker; med egendomlig
betyd.-förskjutning (närmast av
*hovmannain-trig?). - Ordet ämbete o. dess germ.
motsvarigheter el. grundord beteckna
sedan urminnes tider bl. a. en viss
officiell ställning inom stat el. kyrka; jfr
fsv. biskops-, pava-, prazstawmbete, got.
andbahti i t. ex. 2 Kor. 11: 8 (= grek.
diakonia), ägs. ombihtas i Beowulf om
konungens tjänstemän av olika slag
(hovmarskalk, vapenvaktare m. m.).
Säkerl. föreligger här en reflex av
ordens ursprung från det keltiska
konungadömet med dess
ämbetsmanna-adel; o. orden tillhöra sålunda samma
slags låneskikt som rik o. rike; jfr
även under (det ytterst från kelt. komna)
vasall. Ett annat viktigt lån från
kelt. av kulturhistorisk betyd, är j ärn.
- Ämbetsman, fsv. ozmbitisman,
tjänare, tjänsteman, ämbetsman, hantver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
