Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - åkermönja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’käringar’, som bo i berg, på olika håll
(bl. a. i Skåne), o. det kan f. ö. anses
betänkligt att skilja namnet från det
ovan nämnda, ännu i dialekten
kvarlevande ålla.
ållon, se ollon.
Åloppe, Ålöppe, ortn. Uppl., fsv.
Ālöpe, till ā, å (sbst.), o. löp n., lopp
(se d. o.); med samma slags
ia-stamsutvidgning i sammans. som i Åminne
till mun el. Nybble o. Tibble till
bol, Lödöse till os l, Säffle (av
*Sæfælle) till fall osv.
ålt-, se åld-.
1. åm, våtvarumått (60 kannor), i
ä. nsv. neutr., ännu t. ex. Lind 1749
(men Sahlstedt 1773 m.), fsv. äm n.
1474, motsv. no. ärna, da. ame, från
mlty. dm(e) = mhty. ame, öme (ty.
ohm), eng. awm, från mlat. a/na,
(vin)-fat, från grek. ame, vattenspann (av
ovisst nrsprung).
2. åm (dialektord), Cladium [-maris-cus,-] {+maris-
cus,+} äg, av germ. *a/ima-, varav finska
ahma, Equisetum, av ie. *ak-mo-, till
roten ak, vara vass, jfr det likabetyd,
äg ävensom agg osv. Liden Festskr. t.
K. F. Johansson s. 110.
åma (dialektord), kålmask, larv, även
amma (i ska. dial. även ömma med
slutet o) - isl. *äma i dmumadkr, no.
åarna, da. dial. ömme, ägs. *6me (i
öman nedan), vartill även mlty., Ity.
amel, larv, bladlus, ägs. emel, kålmask.
Härtill ska. åmblest, om ett slags
sårsjukdom hos barn, da. dial. ommeblcest
ds., isl. dmiisöll, rosen, jfr ägs. öman
plur. ds.; alltså sjukdomar som troddes
vållade av dessa larver. F. ö. blott
osäkra anknytningar. - I västg. även
nmma med oklar vokalisation; jfr
Sandström Sv. 1m. Bih. 6 s. 44. -
Förhållandet till de i sv. dial. o. no.
uppträdande likabetydande orden på alm- är
dunkelt; väl av annat ursprung; jfr
Reichbom-Kjennerud i MoM 1921 s. 121
(dock atm. delvis icke riktigt). - Enl.
Sudhoff i Hoops Reallex. 3: 534 vore
däremot åma som sjukdomsnamn
ur-sprungligare o. t. ex. dmnmaökr
betecknade den larv el. mask som
användes vid sjukdomsbehandlingen (’die
uralte Regenwurmbehandlung’). Jfr f. ö.
mhty. touwurm, rosen, egentl.: daggmask
(i detta ords dialekt, betyd, av ’åma’,
alltså ej =3 metmask, Lumbricus), motsv.
ä. da. o. da. dial. dugorm, eng.
dew-worm.
Åmberg, se Omberg.
Åminne, ortn., fsv. Āmynne =
āmynne, åmynning, motsv. fhty. -gimundi n.,
avledn. av mun, jfr mynning o. betr.
utvecklingen av y till i i stavelse med
biton o. i i följande stav. t. ex. tinning
av fsv. thynning. Alltså av samma slag
som de tyska ortn. Münden,
Travemünde, dvs. Traves mynning,
Warnemünde, dvs. Warnes mynning, osv.
[åmma, sv. dial., larv, kålmask, se
åma.]
åmme, dial.: ånga, imma, ljum blåst,
jämte vb. amma, ånga, lukta, fläkta;
möjl. i avljudsförh. till likbetyd, no.
sbst. öm o. vb. öma. Dessa senare utgå
dock enl. Torp Etym. ordb. möjl. från
ett germ. *wöm- till sanskr. vätt, blåser
(se vaja, väder osv.), medan samme
förf., utan tillräckliga skäl, vill förklara
de svenska orden ur bitoniga former
av isl. eimr, dimma, rök (se E m ån).
- Härtill Omberg o. Åmmelången,
jämte sv. dial. amt, fördärvad, om mat
(vajrom under det ej besl. ämm).
Åmmelången, sjön., se Omberg.
Åmot, icke ovanligt ortn. i sht i v.
o. s. Sv., fsv. Āmōt = no. Aamot, egentl.:
åmöte, till sbst. å o. fsv. mōt, n., möte,
sammanträffande (varav prepos. mot,
se d. o.); alltså med ungef. samma
innebörd som ty. Coblenz av lat.
confluentes, sammanflytande (Rhen o.
Mosel), ty. (egentl. slav.) Rostock, egentl.:
flodens delning (i form av en gaffel).
Jfr ortn. Stigamo (av -mot), stigmöte,
o. ä. nsv. åmöte, 1646: ’vid
confluentzer och åhmöte’.
Åmål, ä. nsv. Åmoll, y. fsv. Amordh,
1397, ä. fsv. Ömordh 1312, av å resp.
ö i dess gamla betyd. ’trakt vid vatten’,
o. fsv. morþ, skog (blott i ortn.), med
växelformen marþ (i Kolmården, se
d. o.). Det å, som ingår i Åmål är
sålunda besläktat (historiskt sett avlett
av), men ej identiskt med sbst. å (germ.
*ahwō-). Det utgår i stället från
no-minativformen (motsv. got. *awi) i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
