- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1188

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ytter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

germ. *ūtian; jämte *ūtōn i fhty. ûzôn,
utesluta m. fl. — Adj. ytlig, 1790-t.,
Möller 1807 (men ej 1790), Weste 1807;
enl. Ödmann 1812 ännu ej stadgat i sv.;
liksom da. overfladisk övers, av ty.
oberflächlich o. fra. superficiel.

ytter- i ytterkant, -rock, -sida,
-sko osv., i allm. från 1800-t, särsk.
senare hälften (Sahlstedt har ingen
dylik sammans., Weste 1807 ytterkant,
Dalin 1853 -kant o. -sida) = da. yder-,
väl till kompar. yttre o. ej till mlty.
ûter- (varom se ytterlig). Jfr till
ljudutvecklingen Ytterby av Ytraby.

ytterbin(jord), jämte erbin- o.
terbin(jord) beteckningar för jordarter
som upptäckts vid Ytterby (fsv. Ytraby)
Öl.; liksom koffein, salubrin osv.
bildade med den lat. ändelsen -īnum.
På samma sätt kallades en annan där
mot slutet av 1700-t. funnen jordart för
ytterjord, elliptiskt för Ytterbyjord. Jfr
E. H. Tegnér Forh. paa det andet nord.
fil.-møde s. 64.

ytterlig, så stor som möjligt,
omåttlig o. d., fsv. ȳterliker, synnerlig, stor
= da. yderlig, väl från el. åtm.
påverkat av mlty. ûterlich, ytterst, till det
yttre m. m. = ty. äusserlich i den
senare betyd. (mhty. ûzerlich, tidigast
utan omljud, kroppslig m. m.), eng.
outerly i egentlig o. utterly i bildlig
betyd.; jfr isl. útarliga, i ytterkanten,
ut mot havet el. dörren; se f. ö. yttre,
vartill väl ordet anslutit sig i fråga om
stamvokalen. — Ytterligheterna
beröra varandra
, efter fra. les extrêmes
se touchent
1791 (förr också: se
rencontrent
), tidigare även: extrémités Pascal
m. fl.

yttermera, i t. ex. till yttermera
viss
o, fsv. ȳtermēra (som adv. -mēr),
jfr da. ydermere, blott som adv., vidare
(som adj.: yderligere); se f. ö. yttre o.
om komparativbildningen på -mera
under sedermera.

yttra, t. ex. Phrygius 1615 i betyd.
’ådagalägga, ge uttryck åt’, förr även
’avyttra’ t. ex. 1590-t., Växiö 1660, 1745
(dial.?), i betyd. ’uttala’ knappast
vanligt förrän på 1700-t. = da. ytre, från
mlty. ûteren ds., även: avyttra, utgiva
m. m. = ty. äussern, eng. utter; avledn.
av germ. kompar. *ūtar-; se yttre. —
Inhemskt är däremot sv. dial. yttra av,
flå = no. ȳtra, fjärma, flytta bort o. d.
— I sammans. redan i fsv.: forytra,
avyttra, från mlty. verûteren.

yttre (i ä. nsv. stundom yttare t. ex.
1636), fsv. ȳtre = isl. ýtri, da. ydre, av
germ. *ūtiz-; jfr däremot mlty. ûtere,
fhty. ûzaro (ty. äussere med analogiskt
omljud), ags. úter(r)a, útra (eng. outer,
utter), bildade av komparativformer med
gammalt r. - Ytterst, fsv. ȳtarster,
ȳterster (även ūtarster) = da. yderst; jfr
fhty. ûzarôsto (ty. äusserste med
analogiskt omljud). Andra bildningar: isl.
ýztr o. ags. út(e)mest m. m. (eng.
out-most, utmost). — Substantivering:
yttre n. (husets yttre o. d.) t. ex.
Runeberg, De Geer osv. = da. ydre, efter
ty. das aussere. Tidigare (såsom ännu):
det yttre. — Med avs. på utvecklingen
yttre, ytter av ȳtre, ȳter- jfr t. ex. etter
av ēter. — Jfr ytterlig, yttermera.

yva sig, yvas, purra upp fjädrarna
(om fåglar), Spegel 1685 (yfwas), Linné
1747 (yfde sig), vara högmodig el. stolt,
Schroderus 1635, 1639; i dial. yva, breda
ut, jfr Svederus Jagt 1832: yfva upp,
om fjäderbeklädnad = isl. ýfa, göra
ovänlig, ýfast, vara ovänlig, no. yva,
sprida ut fjädrarna, yva seg, resa borst,
göra sig bred el. bister, yvast,
kokettera; avledn. av nord. stammen ūf- i
isl. úfr, ovänlig, stridig (vartill det
sällsynta úfr, björn), no. uv n., vad som
onyttigt skrymmer, uven, stritt
utstående; avljudsform till got. ufjô,
överflöd, osv. (se yppig), till isl. of, för
mycket, som sbst. n.: (alltför) stor
mängd, osv., av uƀ- i över osv. (se
d. o.); se f. ö. yppig ävensom ymnig.
— Härtill adj. yvig, o. 1715, Dalins
Arg., förr även bildl., t. ex. O. v. Dalin:
’Blir yfvig til mods’. Jfr till
betyd.-utvecklingen t. ex. uppblåst.

yverboren, egentl. en från O.
Rudbeck Atl. härrörande försvenskning (jfr
fsv. yvir = över) av hyperboréer,
hyperboreisk, av lat. hyperborei, av grek.
(h)yperbóre(i)oi, ett forntida sagofolk
som ansågs bosatt i höga norden, till
grek. (h)ypér (se över) o. boréas,
nordanvind (se Bore); jfr Törnqvist 1689:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free