Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - värld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprung. Ofta sammanställt med den i
fsax. (osv.) werran, förvirra (i så fall av
*werz-), se f. ö. virrig. Dock snarare
utgående från grundbetyd, ’högre’ i
sanskr. varslyan, högre, osv. (jfr under
vårta), vartill bl. a. ir. ferr, bättre;
alltså i båda fallen: vad som skjuter
över målet; jfr till betyd. got. ubils, ond,
om detta verkligen är en avledn. av germ.
ut>- i isl. of’, över, osv. (se över); jfr
Uhlenbeck PBB 30: 323, Torbiörnsson
Språkv, sällsk. i Upps. förh. 1916-17
s. 14. - Härtill adv. värr, fsv. vcer =
isl. verr, got. wairs osv.; ävensom fsv.
vb. vcesna (av *vcersna\ bli värre - isl.
ver(s)na, no. versna, utbytt mot de yngre
bildningarna fsv. vcerras = no. verrast,
sv. förvärras = da. forvcerres (jfr
träns. fsv. forvcerra osv.). - Om nord.
-e- (-å-) för väntat z i värre osv. jfr
bl. a. Kock PBB 27: 169 f. - I i sht
norrl. o. osv. dial. även om den onde,
t. ex. (den) varslen, han värre., motsv.
ä. n sv. h in värste.
[Värsta, ortn. i Uppl. o. se under
Väderstad.]
-värtes, se in-, utvärtes.
värv, 1558, 1559 i betyd, ’uppdrag’,
’ärende’ = da. hverv, från mlty. werf,
jfr ty. gewerbe, näringsgren, till mlty.
iverven, syssla med, utföra o. d. =
värva (se d. o.).
värva (soldater, anhängare o. d.), t. ex.
A. Oxenstierna 1614 (om soldater), fsv.
vcerva (st. o. svag böjn.: värf, vcerfde,
vcervat, vcerft), utföra, uträtta (även i
ä. nsv., ännu t. ex. Swedberg), förvärva
(även i ä. nsv., ännu t. ex. Kolmodin
1732), i ä. nsv. dessutom: fria, begära
till äkta (med om, till o. efter) = da.
hverve, värva, i dessa betyd, från mlty.
o. ty.: mlty. werven st. vb o. ty. werben
(bl. a. ’fria’) = det inhemska st. vb
fsv. hvcerwa (ipf. hvarf), försvinna, isl.
hverfa, vrida sig, röra sig, försvinna,
no. kverva, även: virvla, gå i ring =
got. hwairban, vandra omkring, fsax.
hwerban, även: vända sig, vända åter,
fhty. (h)werfan, (h)werban, vrida sig i
ring, vända sig, vända åter, vara
verksam (ty. werben, söka vinna, i sht om
frieri o. truppvärvning, jfr ovan), ägs.
hweorfan, vrida sig, vandra, gå bort,
försvinna, av germ. *hwerfan, *hwerban.
Med kausativbildningen *hwarbian -
sv. dial. (h)värva (ipf. -de), vrida om,
ringa (björn), fsv. um hvcerva, isl. hverfa
(-da), vända, förvrida, uppgiva (dvs.
göra att något försvinner), fsax.
hwer-bian, vända, fhty. werben, ägs. hwierfan
ds.; i vissa fall kanske dock avlett av
sbst. *hwarfa- (= varv). le. rot knerp,
vartill grek. karpös, handled (jfr till
betyd.-utvecklingen vrist, besl. med
vrida), o. möjl., med Zupitza Gutt. s.
57, även sanskr. ciirpa-, sädesvanna; se
f. ö. Boisacq (med litter.). - Betyd,
’syssla med, uträtta’ har utvecklat sig
ur den av ’gå omkring’. Med avs. på
betyd, ’värva (röster) o. d.’ jfr lat.
am-bire ds., egentl.: gå omkring (se
ambition). - Värva (soldater) böjes enl.
t. ex. Sahlstedt, Weste o. Dalin 1853
blott -ade, -ät; dock har ännu t. ex.
Franzén 1815 värft, en böjning som
under 1700-t:s första hälft var rätt
vanlig. Däremot böjes förvärva både
.ade o. -de (så även Dalin 1850; SÖL6
1889 föredrager -de framför -ade);
omvärva har blott -de, -t. - Jfr varv l, 2,
virvel, värv.
väsa, i vissa norrl. dial. även: andas
tungt, fsv. hvassa - isl. hvwsa, da. hvcese,
jfr ägs. hwcesan, redupl. vb, av germ.
*hwcesian, ie. *knes-, i avljudsförh. till
*kues- i sanskr. cväsiti, frustar o. d.,
samt väl även lat. qneror (questus),
klagar; egentl, ljudhärmande liksom roten
i vissla. En likartad ljudrot är k"äs
i hosta.
Väse, härad i Vrml., ä. nsv.
Wäszc-1532 m. m., fsv. Vcésha^raf), till genit.
sg. vcés till VCB, helgedom, tempel, se
Vä o. Vi. Jfr G. Bergman Samnord, e
s. 27.
väsen, väsende, ä. nsv. väsende,
vä-sent, vistelseort, verksamhet o. d., Bib.
1541, 1600-t. jfr gamla bibelövers., Es.
57: 6: ’Ditt wäsende är med de släta
stenar i bäckenom’; väsen Spegel 1685:
’it farligt Wäsen håller’ (om den skarpa
luftens inverkan på kroppen); t. ex.
Serenius 1741 (osv. under 1700-t.) väsende
i betyd, ’(levande) varelse, oväsen, sätt
att föra sig o. d.’; Weste 1807 har både
väsende o. väsen, i betyd, ’oväsen’ med,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
