Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vovve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som vrider handen el. foten’, o. med
samma avledn. -st som
kroppsdelsnam-nen bröst, ty. fanst, knytnäve (se
finger), ty. wanst, buk, osv. Härtill:
fra. guétre, damask (J. Vising). - En
liknande bildning på -st ingår även i
sv. sjön. Vrist ul ven Vgtl. (Vrest-, B rest-)
o. Akervristen Kim. 1., antingen till
ett *v rist, vridning, el. snarare ett
lik-betydande *vrést = no. (v)reist, isl. reistr
(i j ärbar reistr, om Midgårdsormen); se
förf. Sjön. 1: 728 o. jfr sjön. Vren
under vred. Härtill höra också sv. dial.
vristas, sno sig, vristna, vrida sig, även:
börja att surna (jfr under vred), ä. da.
vreste, da. vriste, vrida, isl. reista, ägs.
wrcéstan, även: kämpa (eng. wresf). -
Med avs. på betyd.-utvecklingen: ’vrist
el. handlove’ ~ ’vrida’ jfr isl. hreifi,
hand-love, till litau. kraipyti, vrida, o. grek.
karpös ds. till isl. hverfa, vrida sig (se
värva o. varv 1).
vrå, fsv. vrä = isl. ry, da. vraa, från
vissa kasus av germ. *wranhö-, med
grammatisk växling i *wrangö- = sv.
dial. vräng, spant, isl. rpng, no., fgutn.
rang’, jfr mlty. wrange, ägs. ivrang(a);
till vrång i betyd, ’böjd, krokig’; se
f. ö. d. o. - Jfr parallellbildningen va,
hörn, med samma betyd.-utveckling (se
v ang); ävensom spän. rincon (rene-,
ranc-), vrå, till den med vrå o. vrång
besläktade germ. stammen (w)rank-, böjd,
vriden (jfr ränker), o. isl. kr d, no.
kraa, vrå, av germ. *kranlw-, besl. med
kring, krångla osv. - Ordet vrå
utgår från kasus, där än delsevokalen
var en annan än ö el. n; nominativen
*ivranhö, varav y. urnord. *wranhu, ger
däremot ljudlagsenligt östnord, rö, möjl.
= rö l (höft); jfr van o. sv. dial. ön
ds. - I vissa dial. (med övergång av
vr- till br-): brå, t. ex. Nke, Dalby
Vrml.; jfr sv. dial. brida för vrida osv.
- I götalandsmålen ofta plur. vrår,
analogisk ombildning av samma slag
som t. ex. är för åar (se under slån);
i Ogtl. även formen vräger (jfr s n öga,
snöa, av sn(i)ö(w)a osv.). - Härtill ortn.
Vrå o. Vrå m (se d. o.).
[vrå, sv. dial., ogin, knarrig, se
vricka.]
1. vråk (orm-, bi- o. d.), Sv. Nilsson
1824, i sv. dial. även råk Smal., motsv.
sv. dial. vak, fsv. väker i musaväker,
glada - isl. vdkr, vrak, no. -vaak, da.
(nius)vaag(e); i smal. dial. enl. G.
Hedström även former på -våp-; med
oförklarad växling av vr- o. v- (sannol. av
dissimilatorisk art), av germ. *wrcéka-,
nom. agentis till vb. *wrekan, förfölja
(= vräka; se d. o.); jfr under vräk 2.
2. vråk (på is), o. 1657, Gyllenius
1663: rååk (:bråk, ivråk:), Rosenhane
1681, Spegel 1712: rååk . . wråk; osv.
dial. råk av *vråk el. = råk. Kunde
möjl. uppfattas som en gammal
växelform till råk, med v genom påverkan
från vak. I vissa dial. betecknar
emellertid vrak närmast is, som liksom vräkt
upp sig som en hög våg el. sänkt sig i
vinkel (jfr Dalin 1853), vilket tyder på
anslutning till vräka el. möjl. en
av-Ijudsform till detta ord, samma som i
vrak l o. i t. ex. fhty. rdhha,
vedergällning (ty. rache), jfr Noreen V. spr.
3: 140. Ofta användas dock de båda
orden utan skillnad i betyd.
vråla, P. Svart, Schroderus Gom. 1640
osv., regelbundet med -å- = no. (v)raala,
stoja, skrika, prata, da. vraale, vråla
= (el. lån från) Hy. wrålen, gnägga,
skrika, larma; jfr da. vrwle ds., no.
vrwta, skrika, bl. a. om svin; ävensom
(till H-serien) no. (v)raula, skrala, osv.
dial. röul(a), ä. da. vr0le; o. det fsv.*uroZa,
som förutsattes el. kan förutsättas för
vissa sv. dialekters uttal av ordet. Jfr,
utan v, sydsv. dial. röta (av *rota), böla,
da. dial. o. ä. da. raale, böla, gråta; jfr
sydty. dial. rdwten, raii(w)len m. m.
Om förhållandet mellan de nord.
formerna se olika, atm. delvis osannolika
förslagsmeningar t. ex. Kock Sv.
Ijud-hist. 2: 112 o. Noreen V. Spr. 3: 140
n. 5, varom närmare Wigforss S. Hall.
folkm. s. 274 n. 5 f. Formväxlingen i
dessa ord beror på deras Ijudhärmande
karaktär; dessutom har möjl.
sammanblandning egt rum med andra
ordgrupper av likartad betyd.; jfr no. vaala,
vråla, vcela, bräka.
vrång, i sv. dial. bl. a. även:
sönderbråkad (i kroppen), t. ex. Uppl., fsv.
vränger, vriden, sned, förvänd, oriktig,
otillbörlig, ond m. m. = isl. rangr, no.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
