Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - virtuos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
= (väl lånat från) mlty. wise m. ds.;
jfr da. viser o. mlty. wiser, ävensom,
med annan avledn., mhty. wisel (ty.
weisel) ds., ä. da. viser; egentl,: förare,
ledare; motsvar. sv. dial. uzse, den främste
i en flygande vildgässflock, isl. visi o. det
väl yngre visir, konung, furste, fhty.
wiso, förare, ledare, ägs. wisa ds.; nomen
agentis till vb. visa. - Eng. har i stället
queen-bee, motsvar. sv. bidrottning
1751, ty. bienenkönigin, fra. reine des
abeilles, grek. ton melitton basileia, jfr
lat. rex apmn Virg.
visent, se bison.
Visingsö, fsv. Visings ö VGL IV, till
ett personnamn *Visinger, möjl. möts v.
fhty. Wisung. Däremot ingår här ej
ett gammalt önamn på -ing, ehuru
dylika annars ej äro ovanliga, t, ex. fsv.
Hising, nu H isingen, nsv. Gislingen
m. fl. Dessa äro näml. femin. o. en
sammansättning med ö hade sålunda
måst ge ett fsv. * Visinga(r)ö, jfr fno.
Dillingarey o. Dilling.
vision = ty., av lat. visio (genit.
visiönis) f., syn m. m., till pf.-part.
stammen av videre, se (jfr visavi).
1. visir (hjälm-) = ty. uisier, från
fra. visiére el. ital. visiera, till ä. fra.
vis, ansikte, varom se visavi.
2. visir, turkisk minister, se vesir.
visit, t. ex. 1640, av fra. visite, till
visiter, besöka (= sv. visitera), av lat.
visitäre (jfr räf is t u l er a), av
part.-stammen till videre, se (urbesl. med
veta). Jfr till betyd.-utveckl. grek.
episkepsis, besök: sképtomai, ser,
betraktar (jfr skeptisk). - Fransysk
visit, mycket kort besök, redan t. ex.
hos Dalin Årg.: Fransöska Visiter. Av
samma slag som o. sammanhängande
med ty. französichen abschied nehmen,
avlägsna sig utan att taga avsked, sich
französisch empfehlen ds., jfr eng. take
French leave, bege sig bort utan att
betala, ävensom ty. sich auf polnisch
verab-schieden o. iio.-da. gj0re svenske af sig. -
Visitkort, Wikforss 1804, motsv. ty.
visitenkarté; hos Bellman: visitlapp.
1. viska (halm-, skur- o. d.), t. ex.
o. 1670, en ombildning efter verbet el.
utvidgning av fsv. visk = isl., da. =
mlty. wisch, fhty. wisc (ty. wisch); i
regel mask., i isl. (o. möjl. fsv.) fem.;
av germ. *wiska-, *wiskö (varifrån enl.
somliga finska lånordet vihko, bunt);
härav även enl. Liebermann det ägs.
*wisc, vidja att fläta med, som
förutsattes för ägs. fald weoxian (av
*wis-cian), fläta en fålla av vidjor, ävensom
(enl. Braune ZfromPhil. 18: 529,
Po-gatscher Engl. Stud. 27: 274) den ffra.
avledningen guischet (fra. guichet, eng.
wickct), grind (egentl, av flätverk).
Med Liden IF 18: 495 sannol. en
av-ljudsform till sanskr. véskds, snara att
fläta med; till en ie. rot uis, vinda,
vrida, fläta, varav väl även utvidgningen
uisp i visp, vispa. Om lat. virga också
hör hit (i så fall av *uizgä), såsom ofta
antages, är ovisst; jfr Persson Indog.
Wortf. s. 327 n. 1. Jfr även under vis.
- Härtill vb. viska, avdamma el.
avtorka med viska = fsv. = da. viske,
mlty., mhty., ty. wischen, ägs. weoxian.
Mhty., ty. wischen betyder även ’hastigt
röra sig bort’ (jfr även ty. entwischen);
möjl. sekundärt av den förra betyd.;
kanske dock i denna anv. att ställa till
litau. vizgu, darrar, osv., som kunde
föras till samma rot, om man utgår
från betyd, av slingrande rörelse el. dyl.
(jfr Persson Indog. Wortf. s. 327 n. 2
samt under veva 1); men också kan
tänkas ha ett av roten uis, vrida, fläta,
oberoende ursprung (se under visp 2
o. Veselången, Viskan). Hit höra
även sv. dial. viska, kasta, slänga, no.:
ränna omkring, vartill fsv. natviskia,
flädermus (se nattblacka under n att).
Om likartade betyd.-växlingar se f. ö.
under vippa l o. veva l o. jfr nedan
eng. whisk, avtorka, röra sig hastigt. -
En växelform med germ. hw- är ä. da.
hviske, stryka med svansen, löpa, varav
eng. whisk, röra sig hastigt, avtorka.
Motsvarande växelformer på w- o.
hw-förekomma även vid viska l, visp 2,
vippa 1.
2. viska, (av)damma, (av)torka, se
föreg, slutet.
3. viska, tala tyst o. d., fsv. hviska
= da. hviske, med r-avledn.: isl. hviskra,
no. kviskra, ä. nsv. hviskra, o. med
/-avledn. dalm. *hviskla; av en
Ijudhär-mande rot hwis, vartill även vissla, o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
