- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1130

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vinna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i betyd.: sträva, bemöda sig. Andra
likbetyd, sbst. äro vinning = fsv. i
Iceggia sik vinning om 1504 osv. (jfr
följ.); ävensom ä. nsv. vinnesl (se
under vinst).

vinna = fsv.: utföra, genomgå, vara,
räcka, sträva fram till, nå, tillkämpa
sig, förvärva, vinna, övervinna,
överbevisa, övertala m. m. = isl. vinna ungef.
ds., da. vinde, got. (ga)winnan, lida,
fsax., fhty. giwinnan, mlty. winnen (ty.
gewinnen), ägs. gewinnan (eng. win)9 i
allm.: genom ansträngning vinna,
sedan: vinna, förvärva, samgerm. st. vb,
med -nn~ väl av -nu- (jfr under brinna
o. rinna), bes.1. med sanskr. vanoti,
vdnati, önskar, älskar, når, segrar, till
en vida spridd ie. rot nen, vars
grundbetyd, synes ha varit ’sträva (efter),
åtrå el. dyl.’, varav dels ’tycka om’ o.
dels, resultativt, ’(genom strävande)
erhålla’; se f. ö. van, våning, vän l, 2,
vänster, vänta, önska. Annorlunda
om betyd.-utvecklingen Meringer IF 16:
179 f. - Härtill germ. *winnön : got.
winna, lidande m. m., fhty. winna, strid,
mhty. winne, smärta (se till
betyd.-utvecklingen under värk), isl. vinna
arbete; ävensom sv. vinning, vinst =
fsv., motsv. da. vinding, senisl. vinningr
m., möjl. från mlty. winninge ds. =
mhty. winnunge; jfr vinning, vinn,
under vinn. Om vinst se d. o. Jfr
även lättvindig. - Vb. vinna har i
vissa syd- o. nordsv. dial. övergått till
ett slags modalt hjälpverb med betyd,
’kunna’; jfr Stiernhielm Herc.: ’de
qwar-lefde stumpar / Winn inte mala sijn
mald’.

vinsch, Sydsv. Dagbl. 1870, från eng.
winch, svängel, av ägs. wince, besl. med
lett. wanga, handtag, egentl.: böjt (trä),
till samma ie. rot neng, som vinka o.
vinkel.

vinst, L. Petri 2 Post. 1555, P. Erie!
1582 osv., med bortfallet ge- (i
anslutning till vinna) efter ty. gcivinst, t. ex.
i Luthers bibelövers., varav även da.
gevinst; till vinna; bildat som de
likaledes från ty. (Hy.) komna brunst,
fångst, gunst, -kom st (i inkomst),
k o 11 s t, svulst. - A. nsv. vinnest, vinst,
t. ex. H. Foss 1621, o. vinning (i
läggia sigh vinnest om) kan vara en
inhemsk bildning el. ombildning av
samma slag som fsv. kunnist, vid sidan
av lånordet konst, el.picenisi(se tjänst)
el. sv. 3^n n est.

vinster f., sv. dial., fjärde magen hos
nötkreatur, bladmagen, även vänster;
stundom också: löpe = no. vinster ds.,
nisl. vinstr, tredje magen, löpmagen.
Snarast en bildning på -sfr-till vinda,
slingra (jfr med annat genus alster,
bläster, fjälster osv.); knappast
däremot besl. med ty. wanst, buk (jfr
sanskr. vanisthu-, ändtarm, o. möjl. även
lat. venter, buk).

vinter = fsv., da. = isl. vetr (*vintr-;
motsv. fsv. vcet(f)er, vil(t)er VGLI o. dalm.
vitter), got. wintrus, fsax., fhty. wintar, ty.,
ägs., eng. Winter, av germ. *wintru- = ie.
*uendru-; ett speciellt germanskt ord;
sammanställt bl.a. med litau. vanda,
vatten, lat. nnda, bölja, osv. (jfr U n den
o. se Liden PBB 15: 522), i så fall egentl.:
regntid, jfr sanskr. varsa-, regn o. år;
enl. andra besl. med gäll. vindo-, vit (i
Vindobona osv.) = ir. find, alltså ’den
vita årstiden’. I båda fallen inginge här
/.-avledn. såsom i sommar o. vår (jfr
t. ex. med ie. -d fhty. lengiz, vår, o.
sanskr. carad, höst, el. från andra
områden ordparen got. akran o. sv. ollon,
afton o. morgon). Emellertid måste
båda härledningarna betraktas som
ganska ovissa. - I forngerm. spr. betydde
vinter även ’år’, varav ett minne
kvar-lever i sv. dial. vintrnnge, årsgammalt
föl, jfr no. vetrnng, årsgammalt föl,
stut m. m., isl. vetr ung r9 årsgammalt
djur, ofris, winterswin, svin från förra
året, ty. dial. einwinter, ett årigt djur,
eng. twinter, tvåårigt får (ägs. twiwintre,
tvåårig), osv., ävensom sv. dial.
gim-merlamm : ie. ghim-, vinter (se nedan),
slov. létnik, létnjak, ettårig kalv o. d.,
till fslav. telo, år, sommar, slov. jdrnh,
årsgammalt husdjur; jfr under vädur.
På likn. sätt hade natt i de forngerm.
spr. även betyd. ’dygn’. - Det
allmänna urindoeur. ordet för ’vinter’ var
*ghei(e)m-, "ghim- i lat. hiems, grek.
kheima (även: vinterstorm), sanskr.
hi-mdn-, även i övriga indoeur.
språkfamiljer, besl. med sv. dial. gimmerlamm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free