Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vendel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fhty. Wer(i)nheri, till sbst. här; alltså
med samma senare led som Walter
även som Gunnar, Ragnar osv.
vernissage, jfr vernissagedag
Söderhjelm 1900, av fra. =, till vb. vernir,
fernissa, lackera, jfr sbst. vernis,
fernissa (se d. o.).
vers = fsv. m., f.? o. n.: vers,
verspar, strof, underavdelning av sång el.
psalm i bibeln, liturgiskt använd kort
text = isl., da., mlty. vers n., i fhty.
m., n., ty. m., ägs. fers n., fra. vers (varav
eng. verse), av lat. versus m. (genit. -ūs),
rad, vers, sång, vändning, det senare
grundbetydelsen, till participstammen
vers- i vertere, vända (urbesl. med varda;
jfr följ., diverse, konversera,
pervers, revers, verserad, version,
vertikal). Med samma
betyd.-utveckling som i strof o. no. ven, vendsl,
versrad, till venda. — Ett inhemskt ord
är isl. vísa, vers, strof, vísnorð, versrad
(se visa 1).
versal, boktr., stor bokstav, majuskel,
O. Petri o. 1525, förr även versalie, efter
ty. versalie, till vers med syftning därpå
att de nyttjas i versradernas början. —
Även som adj. om bokstäver, t. ex.
Wallenius 1682.
verserad, efter fra. versé, bevandrad
(i ngt), till lat. versāri, egentl.: vända
sig omkring, till part.-stammen
vers- (se vers), alltså med ungef. samma
betyd.-utveckling som i sv. bevandrad
(efter ty. bewandert), egentl.: som
vandrat (mycket) omkring, el. ty. gewandt,
skicklig, egentl, particip till vända.
version = ty., från fra. -, av lat.
versio (genit. -ōnis), egentl.: vändning;
se vers.
vertikal = ty. = fra. verlicaJ, av
nlat. verticälis, till vertex (genit. -/c/s),
hjässa (egentl.: hårvirvel; till vertere,
vrida, vända); alltså: utgående från
hjässan, dvs. som har sin riktning
bestämd av en stående ställning.
verv, kändes främmande ännu på
1840-t.; kursiveras av Knorring 1843,
å ett annat ställe hos samma förf.: ’ännu
mera andakt (verve)’; saknas hos Dalin
1853 - ty., från fra. verve, hänförelse,
’schwung’, förr även: tal, hänfört tal,
vanl. härlett av lat. ver b nm, or d (se verb).
ves, vis f., sv. dial., sippa, i sammans,
blå- o. vitves, Linné 1755: blåves (från
Vrml.), jfr no. vejs, vis(e), vissel, da.
hvidvisse, ävensom bohus), visil,
Parnassia palustris. Möjl. besl. med ägs.
wise f., växt, planta = no. visa, skott,
grodd, jfr no. vise m., blomma på trä,
isl. visir, topp på växt, sv. o. da. dial.
vise ds.; väl rotbesl. med viska l (jfr
till bet3^d. vippa i b lo m vippa). -
Däremot ej att förbinda med s v. dial. vera,
sippa, även: virra, Linné 1745: blåveror,
sv. dial. blå-, vitviring jämte -verv, Linné
1741: hvilverv; jfr(?) ä. nsv. vedreros om
Anemone hortensis. - I no. o. da. även
med former på -ved, -vej.
vesa, sv. dial., dy, gyttja; även vojsa
Blek., vaiså Gotl. - isl. veisa, pöl,
sump, i no. även: gyttja, da. dial. vejs,
gyttjebotten, uris. ägs. wåse, smuts,
gyttja, av germ. *waisön, i avljudsförh.
till fhty. wisa, äng (ty. wiese), o.
k-avledn. Hy. wisclie (av *iviskö); f. ö.
sammanställt med sanskr. vésati, flyter
i sär, lat. virus, gift, kymr. givy, vätska
(av *ueiso-), osv. (varom under vessla);
stundom även med stammen i
Vese-1 ån ge n o. Viskan (se dock d. o.). Lett.
wlsle, duggregn, kan höra till en bas
ueis- el. iieik-.
Veselången, sjö i Vgtl. o. Hall., fsv.
Visulanger (i uisulangi dat. VGL IV), av
genit. sg. till fsv. *Visa, ett äldre namn
på Viskan, som flyter genom sjön =
ä. sv. Vesan (enl. uppgift från orten) o.
langer, lång, liksom Sävelången, fsv.
Swvulanger av fsv. ånamnet Sceva, Å
inni el ån ge n av fsv. ånamnet *Ama i
Amoqvcern osv.; alltså egentl. ’Viskans,
Sävans (osv.) långsjö’. Till en germ.
stam wis- som uppträder i en mängd
andra namn på nordiska sjöar o.
vattendrag, t. ex. Vismen, sjö i Vrml., av ie.
roten uis, vara livlig, verksam, rörlig,
i t. ex. sanskr. vis-, vara verksam, ivrig;
alltså med samma grundbetyd, som kelt.
flodn. Isära (= ty. Iser), trak. Istros:
sanskr. isirds, verksam, hurtig, rörlig,
el. sanskr. jlri-, ström o. d. ijird-, rask,
munter (enl. somliga är dock Isära
snarast icke av indoeur. ursprung); se f. ö.
Viskan, viska l, visp samt förf. Sjön.
1: 701 f. (vissa där upptagna belägg av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
