Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - under ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av ordet o. dess bildning. Däremot
sökte flera förf. under 1800-t. förgäves
återuppliva följeslage i st. f.
följeslagare (se slå 1).
undersätsig, Widekindi 1671: ’tiock
och vndersätzigh’ = da. undersætsig
(även: undersat), efter ty. untersetzt, med
något dunkel betyd.-utveckling; väl
närmast: som har säker bas el. dyl., motsv.
ä. nsv. undersatt i. ex. 1715, 1744, jfr
satt. — H. Wrangel 1632 har den
lågtyska (el. försvenskade) formen
undersättig.
undersöka, 1682: undersökian, 1695:
’göra undersökian om prästernas
inkomster’, vanligt först på 1700-t., t. ex.
hos Ehrenadler 1723 som övers. av fra.
examiner o. chercher = da. undersøge,
översättningslån från ty.: mlty.
undersôken o. ty. untersuchen, av ä.
undersuohen 1400-t., urspr. i konkretare betyd.
(jfr undersöka en korg o. d.), väl
egentl.: söka under el. i botten av.
undervisa, i en äldre betyd. ’meddela
o. d.’ t. ex. gamla bibelövers.:
’underwisa Konungenom uttydningen’ (Dan.
5: 8), fsv. undirvīsa, visa, meddela,
underrätta, handleda m. m. = da.
undervise, från mlty. underwîsen = mhty.
unterwîsen, bl. a. ’undervisa genom
växelsamtal’ (ty. unterweisen), väl den
urspr. betyd., till mlty. under (ty.
unter) i betyd. ’emellan’ (se underrätta).
undfly o. övriga sammans, med und-,
se und-.
undra, vb, se under 1.
undre, se under 2.
undulera, röra sig vågformigt, motsv.
fra. onduler, till lat. *undulāre, jfr
undulālus, vågformig, till undula, liten
våg el. bölja, dimin. till unda, våg, bölja
(se f. ö. Unden, vatten).
ung, fsv. unger = isl. ungr, da. ung,
got. juggs, fsax., fhty., ty. jung (jfr
jungfru, jungman, junker,
lärjunge), ags. geong (eng. young), av germ.
*junga-, av ä. *juwunga- (växl. med
*junha- i got. kompar. jûhiza, fda. ȳræ,
isl. ǿri, varom Kock Sv. ljudhist. 2:152 f.)
= ie. *i̯uu̯n̥-ko- i lat. juvencus, yngling
(-a, kviga), sanskr. yuvacá-, ung,
yngling, stut ~ ir. óac, ung; k-avledn. av
ie. *i̯uu̯en- i lat. juvenis, ung, yngling,
jungfru, sanskr. yuván-; litau. jáunas,
ung, fslav. junŭ; jfr även lat. juventa,
ungdom, got. junda (av ie. *i̯uu̯n̥tā́),
fhty. jugund (ty. jugend), ags. geoguð
(eng. youth) osv.; f. ö. utan säkra
anknytningar. — Härtill substantiveringen
unge = fsv., isl., da. = mhty., ty. junge,
bildat som dumbe, järpe, like osv.
— Jfr yngla. — Ungdom, fsv.
ungdomber = da. ungdom, möjl. efter mlty.
junkdôm; se f. ö. dom 2. I fsv. f. ö.
yngska, motsvar. (med grammatisk
växling) isl. ǿska (av *junhiskōn). I no.
yngd av *jungiþō. En urgammal
bildning (utan motsvar. i nord. spr.)
föreligger i fsax. juguð, fhty. jugund (ty.
jugend), ags. géoguð (eng. youth), i vgerm.
spr. med sekundärt g, av germ.
*juwunþi-, jämte got. junda av germ. *juwunðō
= lat. juventa, av ie. *i̯uu̯n̥-tā. —
Ungdom i konkret betyd. av ’ung människa’
har motsv. i da., ty., eng. (a youth), fslav.
(junota, yngling); dessutom kollekt. t. ex.
i da., ty., lat. — Ungersven = da.
ungersvend; sammansmältning av fsv.
unger sven, med bibehållen
nominativändelse -er, liksom t. ex. ty. jungeselle
av mhty. junc geselle osv.; se f. ö.
under ungkarl. — Unghinke el. -hink,
ungsocialist, åtm. 1890-t., urspr.:
anhängare av Hinke Bergegren. —
Ungkarl, se d. o.
-unga, -unge, avledn, i ortn., se
under -inge.
ungefär, 1634: ungefehr, förr även
on-; vanligt först mot slutet av 1600-t.;
från ty. ungefähr, ohngefähr, hos
Luther on gefehr, utan avsikt, tillfälligt,
mhty. ân gevæ̂re, utan ond avsikt, till
mhty. âne, utan (ty. ohne = fsax. âno,
isl. án, ón, osv. ~ got. inu(h) ~ grek.
ánev osv.), o. gevæ̂re, försåt, bedrägeri,
biavsikt (se fara 2). — Den nuv. betyd.
i ty. (o. sv.) utgår närmast från den av
’oavsiktigt’; alltså: om den lämnade
uppgiften visar sig vara felaktig, har
påståendet skett utan (ond) avsikt.
Betyd.-växlingen inträdde först (på 1500-t.), då
i ty. prefixet un- i svagtonig ställning
blivit on- o. därigenom förblandades
med det av ohne, utan, utvecklade
o(h)n-. — Ungefärlig, Karl XII: ’dhe
ungefärliga förslagh’, då ännu mera en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
