Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ukas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensam ieur. grundform med ieur.
-ku̯h- (jfr t. ex. isl. ylgr, varginna ~ ulv),
besl. med sanskr. ukhá- (-ā), gryta,
panna, lat. aul(l)a, ōlla (väl av *auxlā;
jfr auxilla). Omöjligt är väl ej heller
att härmed förbinda även fpreuss.
wumpnis, bakugn (jfr Oštir WuS 5:217), som
annars av somliga (J. Schmidt KZ 22:
192, Zupitza Gutt. s. 16) jämte de germ.
formerna med -f- (-v-) anses
representera en från formerna med ie. ku̯h skild
grupp. Grek. ipnós är i enskildheter
oklart, men kan naturligtvis ej skiljas
från de föreg. - Den urspr, betyd, är:
inrättning för matberedning, gryta (kvar
i den ags. avledn. ofnet). Samma
betyd.-utveckling föreligger även i t. ex. lat.
fornāx, ugn, men fslav. grŭnŭ, kittel.
Jfr även under stuga. - Grytor el.
kittlar funnos redan i indoeur. tid (jfr
även isl. hverr, kittel, sanskr. carú, ir.
core), men tillverkades, av de neolitiska
fynden att döma, för hand; ugnar att
uppvärma bostäder med tillhöra ett
senare skede. - Om sv. dial. ugnsgima
se under girig.
ukas = ty., från ry. ukásŭ,
befallning, lag, till ukasatĭ, befalla, förordna.
Av C. F. Dahlgren Förlofn. 1832 kallas
Ryssland skämts. Ukasenland.
ul, sv. dial., härsken, ankommen,
skämd = ä. nsv. (enstaka), Lindestolpe
1718: ’uhlt och rutit kött’, no. ul ds.;
jämte sv. dial., no. ulen o. sv. dial., ä.
nsv., no. ulna, härskna o. d. (vilket verb
dock även kunde utgå från det besl,.
isl. ul(d)na till nisl. úldinn, da. dial.,
ullen, olden); jfr f. ö. med m-avledning:
no. ulma, bliva ankommen, skämd, öfris.
ulmen, ruttna m. m., da. dial. olm,
murken, möglig, lty. olm, ulm, murkenhet
i träd, mlty. ulmich, murken,
ankommen, mhty. ulmec. Väl besl. med litau.
el̃mės, almens, vätska från lik, sanskr.
āla-, gift, osv., samt med ie.
g-utvidgning de under ulk anförda orden; se
Lidén Stud. s. 29 f. Mycket osäkert är
däremot, om, såsom stundom förmodats,
även lat. ulcus (genit. -eris) o. grek.
(h)élkos, (i sht) ettrig svulst o. d., böra
anses som rotbesläktade.
ulan = ty., från polska ulan, av
tatariskt ursprung.
Ule (träsk), fsv. Ula, väl från lapskan.
ulk, egentl. väst- o. sydsvenskt ord,
Cottus scorpius, rötsimpa; Lophus
piscatorius (även: havspadda, paddefisk)
m. fl. fiskar, Oedman Boh.-l.: vlcker =
no., da. dial. ulk, Cottus, i da. också om
Lophius; jfr ty. ulker Cottus; egentl.:
padda, paddfisk (efter det stora gapet o.
huvudet; jfr ovan) o. sammanhängande
med lty. ulk, padda, no. ulka ds.
(paralleller se under kvabba); av samma
stam som no. ulka, slem, sv. dial. ulken,
multnad, osv.; alltså efter den slemmiga
huden; till ett germ. *ulk-, fuktig = ie.
*l̥go-; se närmare under lake samt förf.
Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891 - 94 s.
92 (ävensom Lidén Stud. s. 29: sanskr.
r̥jīṣá-, klibbig, glatt; dock osäkert); se
f. ö. under ul.
1. ull = fsv., isl., no. = da. uld, got.
wulla, mlty. wulle, fhty. wolla (ty. wolle),
ags. wull (eng. wool), av germ. *wullō
= ie. *u̯l̥nā, ett allmänt ie. ord, motsv.
(delvis med något växlande
grundformer) sanskr. ūrṇā, lat. lāna (: ull =
grānum: korn osv.; jfr lanolin), fslav.
vlŭna, litau. vìlna, jfr mir. oland, kymr.
gwlan (se flanell), ävensom väl grek.
lē̃nos n. Snarast rotbesl. med lat. vellus
n., fårskinn med ullen på, avriven ull,
lat. vellere, slita; alltså egentl.: det
avrivna, med syftning på det gamla
tillvägagångssättet av att ej klippa utan
avslita ullen (såsom ännu på Island o.
Färöarna), jfr betyd.-analogier under
får o. ragg; se även ulv. — Ordet
brukas i många dial. endast om den
ull som klippes om hösten; om vårull:
löe, lödja osv. (se lödja). — Härtill
bl. a. sammans. sv. dial. ullfät(t), -fät(t)e
m., ulltapp, fsv. ullafætter, ullpäls =
da. ulfæt, mholl. vacht f., av germ. *fahti-,
besl. med grek. pókos, ull, pékos, päls,
osv., se f. ö. får, faxe o. Olson Appell,
sbst. s. 328. — Grek. har i stället érion,
homer. eĩros n. (jfr under sbst. vara).
2. Ull, gudan., i nsv. lån från isl.
Ullr (genit. Ullar), motsv. fsv. *Ulder
(i ortnamn, se nedan) = got. wulþus
m., härlighet (sannol. egentl.: glans),
jfr urnord. owlþuþewaʀ (*wulþuþewaʀ),
besl. med ags. wuldor ds., got. *wulþr
(i wulþris), värde, wulþags, härlig, o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
