Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om tyg till kläder, förr (som enkelt)
med vidsträcktare anv., t. ex. tackel och
tyg (A. Oxenstierna, Franzén m. fl.), om
seldon osv. (jfr nedan), i ä. nsv.
stundom även t(h)y, fsv. tygh, don, verktyg,
i den specialiserade anv. om vävnader
o. d. blott i sammans, silkitygh, motsvar.
senisl. tygi, no. ty, ä. da. tyg (da. t0i),
från ml ty. tåch n., don, utrustning,
klädesplagg = fhty. giziug (ty. zeug\ ägs.
getéoh (-g), ämne, plur.: redskap, av
germ. *teuga-; enl. rätt vanlig
uppfattning till germ. *teuhan, draga (se töja),
dock med dunkel betyd.-utveckling, f. ö.
densamma som uppträder i de sannol.
besl. mlty. tagen, framställa, förfärdiga
(varav ä. nsv. lyga). o. mhty. ziugen ds.
(ty. zeugen, avla), jfr även det väl
likaledes besl., om också ej med detta till
bildningen fullt identiska mhty. ziigen,
zeugen, vittna; se betyg, intyg o.
övertyga; jfr även ä. nsv. tyg, intyg,
bevis. - Härtill bl. a. fartyg (se d. o.);
lin n ty g, si. av 1600-t., förr ofta:
mansskjorta (jfr s är k), linne, linnetyg =
da. lintoi, efter ä. ty. leinzeug (nu
leinen-zeug), alltså här om redan färdigt
klädesplagg; verktyg = da. vcerktoj, efter
ty. werkzeug; el. militär., om artilleri, i
ä. nsv. fälttyg med sammans,
fälttyg-mästare, Gustaf II Adolf, motsvar. i
da., efter ty. feldzeugmeister, o. i
tyghus, Schroderus 1635, motsvar. i da.,
efter ty. zeughans. - Även, utgående
från betyd, ’ämne, art, slag’, i betyd,
’uselhet o. d.’, motsvar. i da. o. ty.
(t. ex. dummes zeug, dumt prat,
slid-dersladder); i ä. sv. ofta ’pack’ t. ex.
Swedberg: gement tyg, Kolmodin Qv.-sp.:
skamlöst tyg; numera sällan som enkelt
(t. ex. Almquist), utan i regel i sammans,
såsom otyg, Coyet 1704:
’Underoffice-rarne skola tillsee ät bussarne hålla sig
rena för beet och otygh’ (dvs. ohyra),
G. F. Dahlgren 1833 o. Knorring Torp.
1843 om troll o. d., f. ö. t. ex.
Grusenstolpe 1841 (’glädjebetygelser och dylikt
otyg’), Onkel Adam 1843 osv.; till o- 2;
el. sammans, fans-, rackar-, sattyg.
Även likbetyd, dial. ty (töj) = no. ty
utgår från tyg o. ej, såsom antagits,
från *pype (jfr isl. illpyÖi). - I sv.
numera ofta ersatt med - d o n el, -saker,
där da. har -toi o. ty. zeug, t. ex.
ressä k er, men Weste 1807: restyg, seldon
jämte det förr vanliga seltyg,
skrif-don (Dalin 1853 hänvisar från skriftyg
till skrifdon), åkdon (O. v. Dalin
åk-tyg). Ä. nsv. resetyg, resigtyg betydde
’rytteri, ryttare’, från mlty. reisich tåch,
ty. reisig zeug (jfr ty. reisige[r]9 ryttare,
varifrån ä. nsv. resige[r]). - Allt vad
tygen hålla, t. ex. 1675, motsvar. i
da., efter ty. was das zeug häll, med
avs. på seltyg o. remmar el. väl också
andra arbetsdon. – Jfr ti 11 ty ga.
tygel, Var. rer. 1538: tygil, P. Svart
Kr.: tyel, 1599: ty len best. f. (jfr sv.
dial. tyl), i ä. nsv. ofta i bildlig betyd.:
’lätt på tygeln’ o. d.; jfr sv. dial.
horn-tyglar, remmar om hornen på oxar,
ty glo f., trådögla; ska. töj el (liksom
böjel = bygel) - isl. tygill, band, rem,
ä. da. tygel (da. I0ile), tygel, mlty. fogel,
fhty. zugil (ty. ziiget) ds., ägs. tygel,
dragband; av germ. *tugila-,
instrumentalbildning på svaga rotstadiet till germ.
*teuhan, draga (se tåg 2, töja o. töm),
bildat som t. ex. degel, gördel,
nyckel, tör el el. lånordet flygel. Alltså,
liksom töm, egentl.: dragrem el. dyl.
Ordet är, fast tillfälligtvis ej uppvisat i
fsv., (åtminstone i de flesta dial.)
inhemskt, se Landtmansson Sv. 1m. Bih.
I. s. 16, Hesselman i o. y s. 108. -
Eng. har numera en annan
(samväst-germ.) beteckning för ’tygel’, bridle, jfr
ägs. brigdils (se bridong) = fhty.
bri-del, höll. breidel, till germ. *bregdan,
röra, svinga (se brås); o. dessutom det
egentl, romanska rein, av ffra. reine (fra.
rene), ital. redina osv., av lat. *retina.
tyken, götaländskt dialektord,
granntyckt, vresig, näsvis, motsv. no. tykkjen,
retlig, vresig, till tycka; av samma
bildningstyp som fiken o. sticken (se
d. o.).
[tyker, sv. dial., se tök.]
[tykkla, osv. dial., ofta, se tjock
(slutet).]
Tyko, mansn., fsv. Tyko (latin, form),
fsv., fda. Tyke, da. Tyge; jfr fsv., fda.,
fno. Tuke, ävensom fsv., fda., fno. Töke.
Säkerl., atm. delvis, kortnamnsformer
på det vanliga namn- o.
diminutivsuf-fixet -k (jfr likn. bildningar t. ex. förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
