Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tule ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av grek. telönion, till telones, förpaktare
av statsinkomster o. tullar, tullnär,
publikan (se d. o.), till telos n., tull, avgift,
utbetalningstermin, egentl.: ände, slut,
mål (se telefon), o. öneislhai, köpa
(urbesl. med lat. venum, köp). Fra.
om-bildningen tonlieu (ffra. tonnelien) beror
delvis på ett av toloneum genom
meta-tes uppkommet *lonoleum. Andra lat.
lånord från samma område äro t. ex.
mynt o. ty. zins, ränta. Flera forskare
(såsom Persson, Noreen, Detter) uppfatta
däremot tull som inhemskt germ.;
sä-kerl. med orätt, då deras härledningar
ej förklara det i flera västgerm. spr.
uppträdande -n-, o. i alla händelser det
germanska tullväsendet införts från Rom.
De nord. orden äro närmast komna från
de germanska grannspråken. - Gotiskan
har i stället möta (med motsvar. i ägs.
o. fhty.; se muta 1). De lat.
beteckningarna äro portorium o. vectlgaL -
Den gamla betyd, av ’utskyld till staten’
av annat slag än (som nu) för varor, som
föras in i, ut ur el. genom ett område,
ingick i ordet kvarntull, om avgift till
kronan för den spannmål som fördes
till kvarnen att malas (upphävd 1634).
Betyd, av ’avgift i allm.’ kvarlever i
tullkvarn, om den kvarn där
personer få mala mot betalning till ägaren
(i form av en del av det förmalda),
t. ex. Berlins Naturl. 1865 (men ej
i uppl. 1880), nu ovanligt i riksspr.
utom i kameral, t. ex. Posttidn. 1914:
’Ahle skatte tullkvarn’; fordom också
om statens tullkvarnar; jfr även
tull-mäld, om dylik målning. - Härtill
vb. tulla, betala tull, i t. ex. tulla för
en vara, numera mindre br., förr (o.
enstaka ännu, t. ex. 1905) även:
förtulla, fsv. tulla (-o-), betala tull el. ss.
el. i tull = fno. tolla, da. tolde, mlty.
tollen, tolnen, mhty., ty. zollen. I sv.
även: taga en viss procent av säden som
ersättning för målning (jfr ovan om
tullkvarn osv.); nu väl blott i dial.
Till denna senare anv. hör ordet i den
överförda o. vanl. skämts, betyd,
’olov-ligen taga av ett förråd m. m.’, J. Leche
o. 1762 (?): ’efter torpare och
månadsfolket ei hålla för synd, ät tulla dem
(dvs. ärterna) under såendet (osv.)’, i
vidsträcktare anv.: Mark. sömnl. n. 1821:
’andras fickor . . tulla’ osv. - T u 11 n är,
Hels. 1587: tollenär, 1628: tolner, 1632:
lolnär m. m., i sv. dial. även tullare (t. ex.
Skåne, även i t. ex. Per Hörbergs
Lefw.-Beskr.), tollare, motsv. isl. tollari, da.
tolder, mlty. to/ner, fhty. zollandri (ty.
Zöllner). Av de många okvädinsord, som
förr brukades om tulltjänstemännen,
kvarlever väl ännu tull s n ok, o. 1730:
tull-snoker, Bellman: ’tullsnok, öppna
bommen’ (vid Norrtull), ’Undan,
birfi-lare, skoputsare, tullsnokar och
matroser’, E. Carlén, Blanche m. fl,; jfr under
griphummer. - Det gamla ordet för
’tullhus’ är tullbod, ännu t. ex. Dalin
1853 (med hänv. till tullhus), redan i
NT 1526 (told-) o. i fsv. (tolbodh) =
da. toldbod.
tulla, vb, se föreg.
[tullare, ska. dial., större
strandpipare, se strandrulling under
strand.]
Tullgarn, ortn., se under tull l o.
Garn.
tulpan, Schroderus Gom. 1640, i ä.
sv. ofta lulipan, t. ex. Lucidor, även
tulpann 1659 o. tylipan t. ex. 1685; av
ä. ty. tulipan, av ital. tulipano (lulipa),
av turk. tulbend, turban, efter
blommornas form (se turban). - Hos
Månsson Träg. 1643: tulper, jfr ty. tulpe.
tulta, vb, Lucidor 1668; jfr sbst.
tulta, liten flicka, Spegel 1685; till sv.
dial. tult, något hoprullat = no.: bylte;
f-avledn. till tull- i sv. dial. tulla, tylla,
något hoprullat, no. tull, ulltott, hårlock,
bylte, tulla, virvla runt, veckla ihop,
tumla om m. m., da. tulle, liten flicka;
enl. Torp Etym. ordb. s. 815 av *purla
= ty. dorlen, vrida sig runt (rotbesl.
med drehen, vrida; se dreja); dock
mycket ovisst. Snarast av imitativt
urspr.; jfr de under rulta anförda
bildningarna.
tulubb, även (atm. förr) uttalat
tu-lupp, Dagl. Alleh. 1808: tul(l)up(p),
Ce-derborgh 1810: tulubb, av ry. iulupu,
fårskinnspäls. Från ryskan komma
ytterst också sjubb o. sobel; jfr även
kör s n är.
tum (längdmått), y. fsv. thum n. =
fda. tom(b), egentl.: tumme, o. i t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
