Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - träns ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trögher, trög, ovillig = no. tröug,
ovillig, ä. da. trög ds. Kan ej, atm. direkt,
förbindas med likabetyd, isl. tregr osv.
~ ty. träge (se trägen; jfr dock Persson
Indog. Wortf. s. 47), utan bör närmast
sammanhållas med isl. tranor, ovillig,
no. traud, da. dial. troden, långsam.
Enl. Noreen Sv. etym. s. 40 egentl,
samma ord, där d mellan ett
sonan-tiskt o. konsonantiskt u övergått till g
(jfr t. ex. no. blaug, raug jämte blaud
- blöd o. rand = röd samt se under
fyra); -g skulle alltså ha
uppkommit i kasus av tranor med u i
ändelsen. Synnerligen ovisst är dock, om
man bör sammanställa g-et i fsv. trögher
(sv. trög osv.) med det, som i väst- o.
nordskand. dial. uppträder i träng,
blaug, sang (- isl. sauör) osv.
Sannolikt beror i stället detta på en speciellt
dialektisk utveckling, o. g-et i fsv.
trögher, ä. da. tr0g bör förklaras antingen
i enlighet med Noreens ljudlag el. också
såsom uppkommet genom ombildning
av ett *tröper = isl. tranor i anslutning
till det obesl., men likabetyd, isl. tregr
osv. Isl. trauöa, fattas, traudla, knappt,
göra det ej osannolikt, att tranor, med
Falk-Torp s. 1295, är urbesl. med ägs.
trucian, fattas, slå fel, jfr även ir. droch
(av ie. *druko-), dålig, knapp.
[tröga, nordsv. dial., skarbåge under
fötterna, se truga 2.]
tröja, fsv. tröia (-o-), kort åtsittande
klädesplagg, i sht om vapenrock (över
el. under brynjan el. pansaret) 1300-t.
= isl. treyja i samma anv., da. troie,
från mlty. tröge, troie = mhty. treie,
troie; väl egentl, från f ra. (provenc.
troie)-, enl. somliga möjl. från
stadsnamnet Troyes. I betyd, ’kort vapenrock’
användes förr även det likaledes ytterst
från fra. komna jacka. - Tröjan
började i Norden nyttjas som högtidsdräkt
under Erik XIV o. Fredrik II, men man
undvek den mindre förnämliga
beteckningen tröja, som i stället alltjämt
användes om ringare plagg med samma
snitt, medan man på den finare tröjan
i regel överflyttade den gamla
benämning kjortel, som burits av det nu
omoderna längre klädesplagget (jfr än
i dag da. kjole’ om fracken). Tröjan
höll sig till Ludvig XIV:s dagar, då de
långa skörten tillkommo, vilka under
1700-t:s senare årtionden sneddades
(frack).
tröska, ä. n sv. ofta try ska t. ex. Bib.
1541, Lind 1749, fsv. tröska 1474, äldre
pryskia, priska m. m. (ipf. thrask o.
thryskade) = isl. pryskva, priskja, da.
terske; urspr, starkt vb, urnord.
*presk-wan, vars presens *presku>iR >» *priskwiR
medelst w-omljud givit upphov till den
fsv. o. isl. [/-vokalen (varav nsv. -ö-);
med avs. på formerna i övrigt jfr Kock
Uml. u. Br. s. 206 o. Noreen Aschw.
gr. passim (se registret); jfr f. ö. fsv.
thruska, ä. nsv., sv. dial. trnska ds., väl
efter part. pf. liksom mlty. dorschen; i
sv. dial. dock delvis av -y-; motsv. (utan
-w-) got. priskan, mlty. derschen
(dorschen), fhty. drescan (ty. dreschen),
ägs. perscan (eng. thresh, thrash, även:
prygla); egentl.: söndertrampa med
fötterna; besl. med litau. treszkn, treszketi,
knacka; jfr även litau. tre’szkiu,tré’kszli,
pressa. Ytterst med presentiskt
sk-suffix (jfr l as k a) till roten i lat. ter o
(perf. trivi}, gnider, grek. teirö ds., jfr
lat. tritnro o. grek. tribö, tröskar, lat.
trlticum, vete (egentl.: trösksäd), osv.
Bildningen av det germ. verbet är f. ö.
i enskildheter omtvistad. Jfr tröskel.
- Från germ. spr. sannol.: ital.
tres-care, stampa med fötterna, dansa, ffra.
trescher, dansa. Enl. H. Petersson IF
24: 261 dock snarare att sammanställa
med träda o. traska, varemot
Meyer-Liibke WuS 1: 215 n. 3; jfr även
Bruch Vulg.-lat. s. 167. - Härtill
instrumentalbildningen germ. *preskila- =
ägs. perscel osv., slaga, jfr ska. dial.
torskel, klappträ; se slaga slutet o. p l äg el.
tröskel, Bib. 1541, Lex. Linc. 1640,
Sahlstedt 1773 osv., Var. rer. 1538:
trö-skil, i ä. nsv. även tryskoll (L. Petri),
trösknll (ännu hos Bellman), tryskel,
Hof: träskål, tröskgål, i sv. dial. bl. a.
tröskol, träskvald, fsv. thrysknle,
pri-sknlde, preskulle m. m. = isl.
pres-kpldr, preskjpldr (med anslutning till
skjpIdr, sköld), prepskjpldr (efter prep,
upphöjning, avsats), no. treskald, fda.
therskild, da. terskel, mlty. dreskelef (Ity.
drussel), fhty. driscubli, driscufli (ty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
