Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trygg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skande; jfr enahanda förhållande med
sädesnamnen (se under korn o. vete).
Jfr t. ex. Hoops Waldbäume s. 115 f.,
Hirt Indogerm. 1: 314 o. om liknande
betyd.-växling hos trädnamn under bok
1. - I alla händelser föreligger här en
urindoeuropeisk trädbeteckning; jfr t.ex.
(de inom flera språkfamiljer uppvisade)
al, alm, björk l, hassel, sälg. -
Träsnitt, Möller 1755, förr även -schmtt
= da. trcesnit, övers, av ty. holzschnitt,
jfr eng. wood-cat.
2. trä i uttr. ett trä ostron, ett
gammalt rymdmått för ostron o.
hummer (för ostron 200 st., tidigare 16
kannor), av fsv. trce i betyd, ’av trä
förfärdigat förvaringskärl, tunna’. I da.
däremot en tonde osters, i ty. austernkorb. -
Ostron säljas numera i fastager o.
dussinvis; men räkningen i trä förekom
ännu under 1900-t:s första årtionde. -
Härtill spilträ, Växiö 1685-1887, förr
brukat rymdmått för torra varor (48
kannor), bl. a. o. särsk. för saltad fisk;
till en biform (spila) av sp j al e (se d. o.).
Sammans.: spilträstunna, 1739 osv.
[träackelse, sv. dial.r lakrits, se
under teriak.]
träck, fsv. thrcekker = isl. prekkr, ä.
da. trcek, mlty., ty. dreck (varav n da.
drcek), av germ. *prekka-, av äldre
*preg-na- el. *prekna-, enl. Torp Spr.-hist.
Stud. s. 178 f. besl. med grek. tdrganon,
oklart vin, o. stergdnos, dynga, Hesych.
o. enl. Persson Indog. Wortf. s. 454 f.
även med lat. stercus, dynga, träck, litau.
triszti, gödsla, m. m.; i så fall ie.
växelformer (s)terg, (s)treg o. (s)terk, (s)trek.
träcka, sv. dial., o. (enl. Thesleff) i
lägre slang, draga, även (t. ex. Vätöm.
Uppl.): gå framåt (om båtar), ä. nsv.:
draga, tåga, t. ex. Tegel 1622 = da.
trcekke, draga (i da. ofta i st. f. det
inhemska dragé), från mlty. trecken, st.
o. sv. vb, draga, begiva sig = höll.
trek-ken, ty. dial. trecken, ffris. trekka, av
germ. *trakjan, avljudsbildning till germ.
* trekan, st. vb = mholl. treken, draga,
stöta, fhty. trechan; alltså ett speciellt
kontinentalvgerm. ord; f. ö. av ovisst
urspr.
träd, väl egentl, den ur fsv. trce(e)t
(med best, slutartikel) utvecklade for-
men trcedh, som förekommer ss. best.
form i fsv. o. i Bib. 1541 (trädh =
korset). Med formförändringen har
betydelsespecialisering inträtt; Serenius 1741
skiljer på trå, lignum, o. träd, arbor;
Spegel 1712 har best. f. trädet. Jfr t. ex.
sv. dial. stråd, strå, m. fl. - Av
frukten känner man trädet, efter Matt.
12: 33; jfr även 7: 20. - (Komma,
tränga sig) mellan trädet och
barken, jfr fsv. eij är goth stinga hand
mcellom trce och barken, motsv. i da.,
Ity. (t. ex. Fritz Reuter), ty., eng. o. fra.
- Se f. ö. trä o. jfr trädgård.
1. träda, gå, trampa, fsv. trcedha (ipf.
trcedde) = no. treda, da. trodde, från
mlty. treden, av fsax. tredan = fhty.
tretan (ty. treten), ägs. tredan (eng. tread),
av germ. st. vb. *tredan, (sannol.
sekundär) avljudsform till tråda; se f. ö.
d. o. - Kausativum: isl. treöja, låta
träda, av germ. *tradjan.
2. träda, sbst, i riksspr. föga br. o.
väl då i sht i betyd, ’plöjd, men icke
besådd åker’, men även ’trädesåker’, enl.
Dalin 1853: trädesåkers körning, fsv.
trcépa i de båda förstn. betyd.; till träda
3 o. trade; se närmare dessa ord.
3. träda, köra en åker som legat i
trade, i dial. även: plöja om hösten, fsv.
trcépa, plöja, i sht om hösten, motsv. no.
trodda o. treda med liknande betyd., om
olika slags behandling av åkerjorden;
se närmare trade.
4. träda, vb, om tråd, se tråd 1.
träde i ligga i trade, fsv. trcepe,
trade, plöjning, trädesåker, plöjd men
ej besådd åkerjord = no. tr&d(e) n.,
trädesåker, kringhägnat jordstycke, av
germ. *trcépia-, väl egentl.: mark som
får beträdas el. trampas på, i vilket fall
grundordet torde vara ett möjlighetsadj.
av samma slag som isl. frdegr (se fr ej d),
kvdémr, ncé/nr osv.; avljudsform till
tråda o. träda 1. Det inbördes
förhållandet mellan trade o. träda 2 o.
3 kan uppfattas på flera sätt: som
parallellbildningar el. som avledningar
(ovisst i vilken ordning); de vanliga
uppgifterna härom kunna vara riktiga,
men äro i alla händelser osäkra. - Jfr
det närbesl. isl. trpö f., (bl. a. till
odling) inhägnat jordstycke = fsax. träda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
