Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. d., fsv. presker (tredzsker), prizker,
motspänstig, motsv. no. treisk,
besvärlig, tröttande, hårdnackad, trotsig.
Snarast, med Noreen V. spr. 4: 103, lånat
från ett mlty. *drétsch, med t från det
inhemska o. i så fall etymol. identiska
fsv. tryzker, av pryzker - isl. prjözkr
(till tryta), på samma sätt som det
även hithörande förtreta av mlty.
vordréten fått sitt t från f or t ryt a. I
no. treisk uppträder dessutom
Ijudsub-stitution av ei för e. - Enl. Torp Etym.
Ordb. s. 803 i stället ombildning av
mhty. tretzig, trotsig. - För svenskans
vidkommande passar ej det antagande
av depalatalisering oy ;> ei, som Seip
2: 81 f. förmodar för no. treisk, vilket
han sammanställer med no. troyskleg,
förtretlig o. d. (*prautiska-, avljudsform
till tryta). - Övergången e till i i
t r ils k kan vara ljudlagsenlig; påverkan
från il sk är dock tänkbar (jfr Kock
Sv. ljudh. 1: 181). Hur-Z-(redan 1527)
inkommit i ordet är dunkelt. - Ett
helt annat ord är skånska tresk,
förståndig, ä. da. trcedsk, trcersk, slug (i
no. ombildat till /ms/c, klok,
skarpsinnig), från Ity. trérsch, slug, jfr mlty.
trérinc, bedragare.
[trin, sv. dial., steg, se tren.]
1. trind, fsv. trinder = da. trind,
no. trint, från mlty. trint (-e-, -n-),
rund (vartill sbst. trent, vartill det
från mlty. lånade da. omlrent, [-omkring);-] {+om-
kring);+} jfr ägs. trinde, rund klump,
med /-bildningen: ägs. trendel, krets,
skiva (eng. trendle), mlty. trendele (fsv.
trindhel, sv. dial. trinnel), fhty.
-.trén-nila, kula, snurra (av germ. *trénd-,
*trand-), o. s-avledn.: sv. dial. tririse f.,
trissa BohusL, no. trinsa, ett slags rulle,
ä. da. trindse, trissa ~ ägs. tryndle, hjul
(eng. trundle, vals); vartill även mlty.
trendelen, rulla (träns.), fhty. trennilön,
vrida sig runt, ägs. trendlian, göra rund
~ Ity. trtindelen, rulla. Väl av samma
grundrot som trilla 1. Svårligen
däremot, såsom bl. a. också antagits av
Falk-Torp m. fl., till mhty. trinnen,
skilja sig från ~ ty. tre^nen osv., alltså
egentl.: ’avskilt stycke’ ;> ’skiva’;>’rund
skiva’ osv.
2. trind, trinna, sv, dial,, gärdse]-
stång, jämte koll. t rinn e n., gärdsle
av kluvna trän, väl ej till trind l,
utan liksom det likbetyd, t rö d till en
utvidgning av ie. roten der(é), klyva
(se särsk. tära o. där uppräknade ord);
jfr kanske närmast ty. trennen, skilja,
av germ. *trannian, vartill väl även no.
trandle m., kluven stock till golv. Se
Torp Etym. Ordb. s. 800.
trio, av ital. trio, till lat. tri-, tre.
tripp, i betyd, ’liten utflykt’ av ungt
datum (ej hos Dalin 1853) - no.-da.
I den betyd, av ’små steg’, som ordet
har i da., är däremot ordet äldre, t. ex.
Bellman, även i förb. tripp o. trav,
Bellman osv. Till trippa.
trippa, Stiernhielm, Arvidi 1651 =
da. trippe, väl från (m)lty. trippen -
meng. trippen (eng. /np); jfr ty.
trip-peln; snarast en sekundär diminutivisk
avljudsform till mlty. trappen, trampa
(se trappa), av ungefär samma slag
som knirka till knarka. Jfr tripp.
- Om motsv. romanska lånord med
den (sannol.) ursprungliga betyd,
’stampande dansa’ se Briick Einfl. d. germ.
Spr. auf das Vulg.-lat. s. 167. - Tripp
t rapp trull, Bellman 1782; tripp-trapp
om danssteg hos Stiernhielm, jfr
Kol-modin 1732: tripp trapp tripp, om steg,
motsv. da. trip trap, Ity. tripp trapp
(trut), jfr höll. tripptrappen, trippa;
unga förbindelser av samma slag som
krimskrams, sliddersladder osv.
trippel, 1630-t., Linné osv. = ty.
tri-pet, av fra. tripoli = eng., av Tripolis
i norra Afrika (egentl.: trestad; se tre
o. politik), där den stenar t (tripolit),
av vilken trippeln males, först skall ha
uppmärksam mats.
trippelallians = ty. tripelallianz, till
fra. triple, trefaldig, av lat. triplus (jämte
triplex); se tre o. allians.
trissa, y. fsv. tridzorna plur. P.
Månsson s. 505 = ä. da. tridse, tridtze 1622,
da. trisse, no. triss (o. trissel), från mlty.
tritse, trisse (trisel), hissblock, hiss-skiva
o. d., varav även ty. trieze, meng., eng.
trise. Att döma av de mlty. formerna
med -ts- kanske ej att sammanställa
med det under trilla l omnämnda
mlty. triseln, rulla (jfr Hirt-Weigand
under anfdrieseln), utan möjl. ett lån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
