Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpadius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skapen osv.; de betraktas också såsom
av någon trollpacka förvandlade
konungadöttrar (se Sv. 1m. Bih. I. 3: 42
[286] o. registret hos E. Wigström Sv.
1m. VIII. 3: 505). Jfr f. ö. under björn,
ekorre, Jöns, l o ek e, nalle, orm,
spindel l, varg, vessla, ål l samt
skog (om räven).
Tost- i flera ortn. utgår från fsv.,
fda., fno. personn. T(h)osle, t. ex.
Toste-kulla Vgtl., Tostarp Smal., Tosterup
Ska.(varom under-torp slutet). T(h)oste
är ett kortnamn till Torsten; de
vanliga formerna med T- (ej Th-) bero på
hypokorism, liksom i t. ex. isl. Toddi
till pordr.
tota, Schroderus Com. 1640: ’Apinian
apas (totar) alt effter’, Lucidor 1674:
Then alt wil effter tota’, med efter rätt
vanl. inpå 1700-t.:s senare hälft,
Wingård 1846: totade till; ä. sv. o. sv. dial.
även tåta, t. ex. 1769, Livijn 1824 (i
båda fallen med efter). Dunkelt, trots
alla framställda tolkningsförslag. Ordet
hör ej, såsom Kock förmodar, Ljudh.
2: 173, samman med fsv. tutta, *thulta,
göra tottar = fda. tötle; ej heller utgår
det, med Noreen V. spr. 3: 97, från ett
fsv. *lötta, *tötta, som i trycksvag
ställning skulle ha utvecklats ur ett äldre
*töpta, *topta (jfr fsv. ätter av a p ter,
se åter), till no. tömt, tymt,
tillstymmelse (till tomt); o. knappast har det
heller på grund av betydelsen, med v.
Friesen Mediagem. s. 96 n. l, något att
skaffa med det svagt bestyrkta ägs. tötian
el. tötian, sticka ut. Snarast gör ordet
intryck av att falla inom de imitativa
bildningarnas sfär; härför talar också
i sin mån svårigheten att få det anslutet
till någon f. ö. känd ordstam.
total, 1667: total ruin, vanligt först
på 1700-t., 1719 osv., upptaget hos Lind
1749 under gäntzlich = ty., av fra.
total, av mlat. totalis, till lat. totus, hel,
all (av ie. *toueto-, till den ie. roten för
’svälla’ o. d. i tumme osv.).
tott (ull-, hår- o. d.), förr vanl. totle,
o. 1580 (’som bindes vid rocken’),
stundom totta, t. ex. 1628, jämte dial. tätt,
lintutt osv.; jfr fsv. tutta, göra tottar.
Vanl., men felaktigt, betraktat som
växelform till tåt (fsv. pätter, även
* lotter i dat. plur. lottorn), i så fall
närmast av den u-omljudda formen
*pöt-ter, som givit tult, liksom t. ex. fsv.
göt, gott, övergått till gut, dial. gut t,
osv. (t. ex. Kock Ljudh. 2: 173), el.,
med -zi- uppkommet i relativt svagtonig
ställning (i sammans.). Enl. Sandström
Sv. 1m. Bih. 6: 8 (jfr Noreen V. spr.
3: 276 n. 1) dock i stället = no. tull,
spets, topp (se tutt, tutta, sbst.);
egentl, om kaveln, varpå linet osv. viras,
även om kaveln o. linet, sedermera om
det å kaveln virade linet o. slutligen
för att beteckna en obestämd mängd
lin el. ull. Denna betyd.-utveckling är
emellertid mycket osannolik; o. ordet
hör ej (atm. omedelbart) samman med
tutt, spets. Ordet bör visserligen med
Sandström snarast skiljas från tåt, men
måste å andra sidan sammanhållas med
t. ex. sv. dial. tuddug, tovig, fhty. zotte,
hårtofs, osv.: alltså ty dl. hypokoristiska
bildningar av ett i dylika ord vanligt
slag, med växling av -tt- o. -då- såsom
i t. ex. de likartade klätt o. kladd
m. fl. (jfr även kub b o. kopp osv.).
För samhörigheten med fhty. zotto (ty.
zolte) talar i sin mån också den äldst
uppvisade formen lotte. Annorlunda om
konsonantismen v. Friesen Mediagem.
s. 95 f. - I denna ordgrupps betyd,
finnes intet som tyder på samband med
ord för ’spets’ o. ’topp’: sv. dial., no.
tutt, topp, hör till en helt annan sfär, o. är
en analog, men obesl. bildning av samma
slag som likbetyd, ty. tuttel, punkt, av
mhty. lutel (jfr t u t). Se f. ö. tutt. -
Ett gammalt ord för speciellt ’lintott’
är sv. dial. brud, brua, brygda, no.
brugda, även, liksom fno. bruÖa: bunt,
da. dial. brude, lin docka; avljudsform
till isl. bregöa, hastigt röra m. m. (se
brås o. bragd), här i betyd, ’fläta’ el.,
med Sperber WuS 6: 46, i den dock ej
uppvisade betyd, ’bråka lin’.
tova, från oblika kasus av fsv. Ihöve,
ulltova, hopvalkad ull, stycke filt = isl.
pöfl, filt, av germ. *pöfan- el. *pöt>an-\
jfr sv. dial. tov m. ds. o. isl. pöf n.,
tryckande, no. tov, valkning o. d., lånat
i fpreuss. tubo, filt, osv.; ävensom i
finska huopa (huoppa; germ. *pöba-;
Thomsen); avljudsform till ie. tap-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
